Hur mycket efterarv har jag rätt till?
Min omgifta far gick bort för 10år sedan och i samband med det fick jag och min bror ut vår laglott. Vi lät hans hustru (ej vår mor) sitta i orubbat bo. Min far och hans hustru har även ett gemensamt barn. Efter min fars bortgång sålde hans hustru deras gemensamma bostadsrätt och hon gav även bort deras sommarställe till deras gemensamma son (förskott på arv, värde 2,3miljoner).
Nu har hustrun gått bort och jag undrar då vad som gäller dels kring sommarhuset men också kring hustruns övriga tillgångar? Hur ska tillgångarna fördelas och vilket värde ska användas vid värderingen av gåvan av sommarhuset (som nu är värderat till 4,5 miljoner)?
Lawline svarar
Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!
Jag kommer att börja med att förklara de juridiska bakgrunderna till orubbat bo och arvsavstående för att ni lättare ska förstå de juridiska konsekvenserna.
Vad är ett orubbat bo?
Utgångspunkten vid en arvsfördelning är att barnen till den avlidne ärver all kvarlåtenskap (den avlidnes egendom). Kvarlåtenskapen ska då fördelas lika mellan barnen, och vad respektive barn ärver kallas för arvslott.
Om arvlåtaren var gift ska emellertid hela kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. En efterlevande make/maka har som huvudregel alltså rätt att sitta kvar i orubbat bo vilket betyder att han/hon ha fri förfoganderätt till all den avlidne makens egendom, fram till sin egen död. Makarnas gemensamma barn får del av arvet först efter att den efterlevande maken avlidit, vilket kallas för efterarv. (3 kap 1 § Äktenskapsbalken, ÄB).
Dock uppställer lagen ett undantag när det gäller särkullbarn. Ni är särkullbarn till er far i förhållande till den nya hustrun. Särkullbarnen har som utgångspunkt en lagstadgad rätt att få ut sin arvslott direkt efter förälderns död, dvs hela arvslotten. (3 kap 1 § ÄB).
Särkullbarnet kan dock välja att vänta med att ta ut sin del och låta den efterlevande maken/makan sitta kvar i orubbat bo. Barnet får då ut sin del när båda makarna dött (3 kap 9 § ÄB). Har särkullbarnet gjort ett sådant avstående har barnet i stället rätt till efterarv vid den efterlevande makens död precis som om de skulle vara gemensamma barn. 3 kap 1 § 1 st ÄB och 3 kap 2 § ÄB. Den lott som efterlevande make ärver på grund av avståendet ärvs enbart med fri förfoganderätt. Man kan säga att avståendet är bara ett uppskjutande av arvsrätten till dess båda makarna är döda. Särkullbarnen kommer att behandlas som en gemensam bröstarvinge till makarna när det gäller rätt till arv efter sin förälder. Det är viktigt att avståendet formuleras på det sätt som anges i 3 kap 9 § ÄB, avståndet ska uttryckligen gälla till förmån för den efterlevande maken.
Hur mycket arv har ni rätt till?
I ert fall har ni inte avstått från hela arvet utan ni har redan fått ut halva arvet efter er far, dvs ni har fått ut er laglott. Ni har nu rätt till er andra halva efter er far. Den andra halvan från er far har bara hustrun "lånat" kan man säga. Det innebär att ni har rätt till eventuella värdeökningar om några sådana har uppstått. Detta eftersom att man beräknar kvotdelar.
Ni har ingen rätt att göra anspråk på det arv som hör tillhör hustrun eftersom ni är särkullbarn och har inte arvsrätt till henne. Det är alltså enbart den kvotdel som hon fick av er far som ni har rätt till.
Exempel 1: hur man räknar ut kvotdel om ni är 2 särkullbarn:
Vid er fars död så uppgår det sammanlagda värdet av makarnas giftorättsgods till 2 000 000 kr. Vid den efterföljande bodelningen (enligt äktenskapsbalken) erhöll den efterlevande maken hälften, dvs. 1 000 000 kr, och ärvde den resterande delen, dvs. 1 000 000 kr, med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken erhåller alltså sammanlagt 2 000 000 kr (hälften genom bodelningen och hälften genom arv). Efterarvingarna har rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av helheten. Kvotdelen i detta fall blir 1 000 000 kr (arvet) /2 000 000 kr (helheten, dvs. den efterlevande makens totala förmögenhet) = 0,5 = 50 %. Men nu eftersom att ni redan fick ut hälften av det ni skulle ha rätt till så ärvde hustrun enbart 500.000. (500.000/2 000 000 = 1/4) Detta kommer innebära att ni har rätt till 1/4 av den nya hustruns totala egendom. Ni räknar alltså inte hälften av den summan som ni erhåll för 10 år sedan, utan ni kan nu antingen ärva mer eller mindre än vad ni hade gjort för 10 år sedan.
Exempel 2: om ni är 2 särkullbarn och 1 gemensamt barn
Vi säger att totala egendomen är 3 miljoner. Det sker en bodelning mellan er far och hustrun. Varje make får 1,5 miljoner vardera. Ni är tre barn och ska dela på 1,5 miljoner från er far. Det innebär att ni får 500.000 kr vardera. Ni tar enbart ut er laglott direkt dvs 250.000 kr vardera.
500.000 från gemensamma barnet och 500.000 kr från dig och din bror går direkt till hustrun i efterarv från er far. Hennes totala egendom kommer då vara 2,5 miljoner (1,5 + 1 miljon = 2,5)
Er kvotdel ur hustruns del blir då 1/10 (250.000/2 500 000 = 1/10)
Sammanfattningsvis så ska ni två särkullbarn få ut 1/10 vardera ur den totala kvarlåtenskapen vid hustruns död. Denna kvotdel äger hon så länge med fri förfoganderätt.
OBSERVERA: att uträkningen är under förutsättning att det inte finns några testamenten, någon enskild egendom utan att allt är giftorättsgods.
Det som är problematiskt i er situation
Efter bodelningen så har värdet räknats ut av den totala egendomen och sedan ska lotter fördelas. Sommarstugan är exempelvis en lott. Är det som så att hustrun fick sommarstugan helt och hållet i bodelningen så är det hennes sommarstuga och då har hon full äganderätt till den. Då spelar det ingen roll att hon ger bort den i gåva till det gemensamma barnet. Detta eftersom att då fick er pappa någonting annat till motsvarande värde där en del av detta sedan gick till er. Vad hon sen gör min sin del av den egendomen som skiftades henne är helt upp till henne. Ni kan då alltså inte göra anspråk på någon del av sommarstugan om hon fått den med full äganderätt då ni inte har arvsrätt till hustrun. Då kan inte heller några regler om förskott på arv aktualiseras.
Sen är det som så att hon inte kan inneha en specifik egendom med med fri förfoganderätt, utan ert efterarv är som ovan beskrivet en kvotdel, stugan är bara en del av hennes totala värde (se NJA 1995 s. 303) Så länge hon inte ger bort så mycket att det inkräktar på ert efterarv så har hon rätt att göra precis vad hon vill med egendomen (förutom att testamentera bort något) MEN det bortgivna värdet måste tas hänsyn till vid beräkningen sedan.
Förskott på arv
Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska det som en förälder ger till sina barn under sin livstid avräknas som förskott på arv om inget annat föreskrivs. Ett förskott på arv ska avräknas från mottagarens del av arvet efter gåvogivaren oavsett hur många år sedan det var gåvan gavs. Det sker genom att förskottets värde räknas in i arvlåtarens kvarlåtenskap för att sedan avräknas från mottagarens del av arvet enligt 6 kap 5 § ÄB.
Vilket värde ska användas vid värderingen av gåvan av sommarhuset?
Vid avräkningen på förskott räknar man som sagt gåvans värde vid gåvotillfället och inte vad gåvan är värd idag, dvs 2,3 miljoner och inte 4,5 miljoner som sommarstugan är värd idag.
Hur räknar man förskottet vid ett arvsskifte?
Varje bröstarvinge har rätt till sin arvslott av kvarlåtenskapen. För att kunna räkna ut hur stor arvslott varje bröstarvinge ska ha måste man räkna med förskottet som ett fiktivt belopp i uträkningen. Detta för att fördelningen ska bli rättvis som möjlighet eftersom att alla bröstarvingar ska så långt som möjligt ur kvarlåtenskapen ha lika mycket.
Hur ska ni göra?
1. räkna ut hur stora era kvotdelar är för efterarvet 2. lägg till 2,3 miljoner till det totala värdet på all fruns kvarlåtenskap 3. Utifrån summan enligt punkt 2 ska ni två som har efterarvsrätt få ut era kvotdelar, dvs 1/10 av detta värde. 4. resten ärvs av det gemensamma barnet.
Sammanfattningsvis
Är det som så att ni inte kan få ut allt efterarv för att hustrun har givit bort för mycket till det gemensamma barnet så kan ni återkräva delen enligt 3 kap 3 § ÄB. Dock så krävs det att gåvotillfället inte skedde för mer än fem år sedan.
Jag förstår att det blev väldigt mycket information och kanske en aning knepigt att förstå. Men otydligheter reder vi upp vid telefonsamtalet.
Med vänliga hälsningar
