Hur man skyddar sig som efterlevande make mot den andres särkullbarn

2017-08-15 i Särkullbarn
FRÅGA
Jag och min fru är gifta.Hon har barn i ett tidigare äktenskap, inga gemensamma. Hur skriver man ett testamente om hon dör före mig, så att jag kan bo kvar och bruka fastigheten, men inte sälja eller ge bort den?När jag dör ska hennes barn ärva allt som enskild egendom. Jag har inga barn. Om jag dör först ska min fru ärva allting. Vi äger fastigheten tillsammans.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Är det som så att du dör först vållar det inga problem eftersom att efterlevande maka ärver allt efter dig med stöd av 3 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) eftersom du inte har något barn från ett tidigare förhållande. Dina övriga arvingar kommer då istället få efterarvsrätt till din del när din fru dör.

Problemet är som sagt om din fru skulle dö först eftersom hon efterlämnar då särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen få ut sin arvslott. För att du ska kunna bo kvar i fastigheten utan att drabbas av allt för stora ekonomiska problem så bör ni skriva ett inbördes testamente samt teckna livförsäkringar. Jag kommer förklara här nedanför.

Formkrav vid testamente

Det som ni vill göra är att upprätta en inbördes testamente. För att ett testamente ska vara giltigt krävs det enligt 10 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) att det upprättats skriftligen. Vidare ska två vittnen skriva under med sina namn samt vara medvetna om att det är ett testamente de bevittnar, det krävs dock inte att de känner till testamentets innehåll.

Av 10 kap 4 § ÄB följer kraven på testamentvittnen och därmed vilka som får skriva på ett testamente. Testators make eller sambo får inte vara vittne och inteheller den som i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon. Inte heller får den som berörs av testamentet eller på något annat sätt har intresse i kvarlåtenskapen vara vittne, dvs din fru eller någon av särskullebarnen. Skulle en arvinge skriva på testamentet som testamentsvittne så blir det ogiltigt.

Det man oftast gör är att skriva inbördes testamente som förordnar till förmån för varandra samtidig som arvet ska fördelas mellan var och ens arvingar enligt lag vid efterlevande makes död. I detta fallet kommer det bli att ni skriver exempelvis att den av er som överlever den andra ska få hela den andras kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Efter den efterlevandes död ska kvarlåtenskapen fördelas mellan era arvingar. Vad bröstarvinge får från någon av er på grund av er död ska vad gäller såväl kapital som avkastning vara bröstarvingens enskilda egendom i äktenskap.

Särkullbarn har rätt till sin laglott

Viktigt att komma ihåg är att bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott. Upprättar ni ett inbördes testamente där ni föreskriver att all egendom ska tillfalla den andre när någon av er dör så kan det finnas risk att din frus särkullbarn väcker klandertalan för att få ut sin laglott. Skulle det vara så att din fru dör först så kommer hennes barn kunna kräva ut sin laglott direkt. Ett särkullbarn har alltid rätt till sin laglott, dvs hälften av en arvslott (se 7:1 ÄB). Detta eftersom man kan aldrig testamentera bort en laglott.

Detta kan ibland vålla en del problem eftersom jag tolkar att ert hus är giftorättsgods. Är det så att fastigheten är en stor tillgång av den gemensamma egendomen innebär det att du måste kunna lösa ut din hustrus barn (deras laglott) för att kunna bo kvar i fastigheten. Det kan vålla ganska stora problem om fastigheten är värd mycket pengar. Dvs om fastigheten är giftorättsgods och är värd 2 miljoner, ska du och din hustru dela lika, dvs ni ska erhålla 1 miljon vardera i bodelningen. Eftersom hennes barn har rätt att få ut sin laglott direkt kommer du behöva lösa ut dem med 500.000 kronor även fast det finns ett testamente. Har du dessa ekonomiska förutsättningarna är det inga problem. Men kan du inte kompensera barnen för att de ska få ut sin laglott så måste du i så fall sälja fastigheten.

Teckna livförsäkringar

För att undvika denna ekonomiska svårighet så bör ni använda er utav livförsäkringar. En livförsäkring är en dödsfallsförsäkring som ger ekonomisk ersättning, ett engångsbelopp, till dig som efterlevande.

Ni kan teckna en livförsäkring och ange varandra som förmånstagare. Livförsäkringar ger den efterlevande ett bra skydd för att när någon av er dör får ni en större summa pengar. Har ni stora bolån, eller som i detta fall särkullbarn som har rätt till sin arvslott, (eller laglott om ni skriver testamente, kan livförsäkringar med respektive som förmånstagare ge möjlighet för dig som efterlevande att bo kvar i bostaden. Ni bestämmer själva hur pengarna ska användas och du som efterlevande får då pengar till att kunna lösa ut din frus barn (särkullbarn) eller lösa en del av bolånet för att ha råd att bo kvar.

Livförsäkringar kostar dock en slant men är en bra lösning för er alla. Det påverkar inte din frus barns rätt till sin laglott och du kan bo kvar i fastigheten. Detta skyddet ges eftersom att livsförsäkringar som utgångspunkt inte ingår i den avlidnes tillgångar, dess giftorättsgods eller till bröstarvingars arvslotter. Försäkringsbeloppet räknas alltså varken in i bodelning eller i arvsskiftet och utgör såldes som utgångspunkt inte en tillgång som särkullbarn kan göra anspråk på (se 14 kap 7 § Försäkringsavtalslagen).

Min rekommendation - upprätta ett inbördes testamente och teckna livförsäkring

Upprätta ett inbördes testamente där ni föreskriver att ni ärver varandra vid den enas död. Men att vid din frus död så ska hennes särkullebarn ha rätt till sin laglott och att de ärver resterande del (halva arvslotten) när du dör. Teckna livförsäkring så att du har ekonomisk möjlighet att lösa ut hennes särkullbarn.

Exempel på ett inbördes testamente kan vara:

Vi äkta makar förklarar att följande förordnande är vår yttersta vilja och testamente. Den av oss som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Andra hälften, motsvarande bröstarvinges laglott, ska tillfalla våra bröstarvingar. Efter bådas död ska den då kvarvarande egendomen fördelas mellan våra bröstarvingar enligt lag.

Efter den efterlevandes död ska kvarlåtenskapen fördelas mellan våra arvingar. Vad bröstarvinge får från någon av oss på grund av vår död ska vad gäller såväl kapital som avkastning vara bröstarvingens enskilda egendom i äktenskap.

Bröstarvinge har dock rätt att genom äktenskapsförord bestämma att enskild egendom ska vara giftorättsgods.

Detta är bara ett exempel på hur ett inbördes testamente kan se ut. Jag reserverar mig därför från allt ansvar av ovannämnda exempel på ett inbördes testamente om det skulle användas. Jag tycker ni ska ta kontakt med en jurist eftersom ni behöver sätta er ner kolla på allting. Det är många olika faktorer man kan behöva ta hänsyn till och ett givit svar på hur testamentet ska utformas kan inte ges förrän alla papper ligger på bordet. Jag rekommenderar er därför att ni tar kontakt med en advokatbyrå eller så kan ni boka en tid här eller ringa oss så hjälper vi er.

Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:

Telefon: 08-533 300 04
Öppetider: Mån-fre kl. 10.00−16.00

Hoppas det gav svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Gustav Persson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1199)
2021-07-28 Min mor har gått bort, kan hennes man behålla alla hennes pengar?
2021-07-28 Det finns obetalda räkningar och särkullbarn, hur fördelas arvet?
2021-07-26 Särkullbarns rätt till arv före fostermors rätt
2021-07-09 Särkullebarn och efterlevande make - vem har rätt till arvet?

Alla besvarade frågor (94327)