Hur kan tilläggsbouppteckning tvingas fram?
Hej! Tre syskon (A,B,C) är bröstarvingar till en ensamstående förälder. En av arvingarna (A) upprättar dödsbouppteckningen och kallar till bouppteckningförrättning, när en av dödsbodelägarna (B) är utomlands. Den dösbodelägaren (B) anses därför vara delgiven kallelsen trots att den ej har mottagits fysiskt.. När boupptteckningen senare kommer till B:s kännedom visar det sig att tillgångar i form av ädelmetall, ädelstenar och musikinstrument , vilka är väldokumenterade med foton från dödsboet, motsvarande minst 90 % av existerande tillgångars totala värde inte har upptagits i bouppteckningen. B uppmanar då A att rätta och upprätta en tilläggsbouppteckning vilket A vägrar. A är i besittning av den egendomen som ej har upptagits i bouppteckningen. Är detta ett brott då A medgivit att A medvetet inte har upptagit tillgångarna i bouppteckningen och enligt B upprättat bouppteckning felaktigt, s.k. förskingring ? Vad kan B göra för att tillrättalägga denna felaktiga dödsbouppteckning? Är det dödsboet som har att bära kostnaden för exempelvis extern hjälp med detta förfarandet?
Arvskifte har ej verkställts.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Det korta svaret på din fråga är att A har begått ett brott och är skyldig att lämna tillbaka egendomen till dödsboet. Tilläggsboupteckning bör göras och kan göras med alla dödsbodelägares samtycke eller annars genom att beslutet tas av boutredningsman som kan ansökas om av någon utav dödsbodelägarna.
Är det ett brott att inte ta upp tillgångar i bouppteckningen?
I bouppteckningen ska den avlidnes skulder och tillgångar antecknas så som de var vid tiden för dödsfallet (20 kap. 4 § ärvdabalken). Innan arvskifte har skett tillhör egendomen dödsboet och inte dess arvingar. Arvingar har därför ingen rätt att ta saker från dödsboet innan arvsskiftet.
Att A redan innan arvskifte har tagit egendom i anspråk och dessutom medvetet undantagit egendom från bouppteckningen kan utgöra brotten bedrägeri och förskingring (9 kap. 1 § och 10 kap. 1 § brottsbalken).
Förutom att A genom att minska dödsboets värde kan straffas för brott är denne dessutom skyldig att i första hand återbära egendomen och annars att ersätta dess värde (18 kap. 6 § ärvdabalken).
Hur ska B gå tillväga?
Tilläggsbouppteckning kan göras då felaktigheter upptäckts i bouppteckningen. Att den största delen av egendomen inte har tagits upp vid bouppteckningen är en sådan felaktighet som gör tilläggsbouppteckning nödvändig (20 kap. 10 § ärvdabalken). Tilläggsbouppteckning ska göras inom 1 månad från det att felet i bouppteckningen upptäcktes. Tilläggsboupptecking går till precis som en vanlig bouppteckning. Alla arvingar och således dödsbodelägare måste godkänna en sådan tilläggsbouppteckning då det ses som en förvaltningsåtgärd (18 kap. 1 § ärvdabalken).
Är dödsbodelägarna som i detta fall inte överens finns möjlighet för B att ansöka om att boutredningsman ska utses och i stället för dödsbodelägarna ta hand om dödsboets förvaltning (19 kap. 1 § ärvdabalken). Ansökan om boutredningsman görs vanligen vid den tingsrätt som den avlidne var folkbokförd vid den 1 november förra året (10 kap. 1 § 4 stycket rättegångsbalken). Boutredningsman kan då utses av tingsrätten och denne tar då beslut om att upprätta en eventuell tilläggsbouppteckning och andra förvaltningsåtgärder som kan behövas.
Misstänks det att A har begått ett brott kan även en polisanmälan göras.
Vem bär kostnaden för hjälp med dödsbo?
Att ansöka om boutredningsman kostar 900 kr. Anlitas en boutredningsman har denne rätt till skälig ersättning som i första hand betalas ur dödsboet. Finns emellertid inte tillräckligt med egendom i dödsboet för att täcka boutredningsmannens arvode ska det betalas av den som skickat in ansökan, vilket i det här fallet är B (19 kap. 19 § ärvdabalken). Är det fler dödsbodelägare som gör ansökan står de däremot gemensamt för kostnaderna.
Råd
Ur ett familjeperspektiv är det såklart mest påkallat att försöka komma överens. Är det däremot inte möjligt finns möjligheter att tvinga fram ytterligare en bodelning genom att ansöka om boutredningsman. Det är då boutredningsmannen och inte dödsbodelägarna, A, B, och C, som tar beslut om huruvida tilläggsbouppteckning ska göras. Nackdelen är att dödsbodelägarna förlorar rätten att förvalta dödsboet dock får inga större beslut tas utan att samråda med dödsbodelägarna. I detta fall kan det däremot vara en fördel eftersom förvaltningen verkar ha skötts av A på ett klandervärt sätt. Läs mer om hur ansökan om boutredningsman ska göras på Sveriges domstolars hemsida.
Hoppas att jag kunde besvara din fråga! Önskas ytterligare hjälp från någon utav våra kunniga jurister kan ni kontakta mig på my.ohman@lawline.se så ordnar jag med en offert. Annars kan du som alltid nå oss på våra gratis eller betaltjänster.
Hälsningar,
