Hur går man tillväga för att få ut sitt arv?
Hej!
Min sambos far gick bort förra året i april.
Hans fru bor kvar i deras bostadsrätt. Frun är inte mamma till min sambo och hans två syskon. Bouppteckning är klar men inte arvsskiftet. Min sambo och hans syskon vill ha ut sitt arv men då krävs det att efterlevande makan säljer bostadsrätten för att ha råd att lösa ut dem. Hon vill inte det och sätter sig på tvären.
Hur går man tillväga för att få ut sitt arv? Finns det någon tidsram att förhålla sig till?
Med vänliga hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Regler måste beaktas för att kunna svara på din fråga finns främst i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).
Jag utgår från att din sambos far och hans fru inte har några gemensamma barn. Det innebär att din sambo och hans två syskon är de enda bröstarvingarna efter sin far (2 kap 1 § ÄB). Eftersom de inte är barn till faderns fru kallas de för särkullbarn.
Om den avlidne var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make. Denna regel sätts ur spel när makarna inte har några gemensamma barn. Då ärver nämligen särkullbarnen hela kvarlåtenskapen (3 kap 1 § ÄB).
Det kan nämnas att innan arvsskifte ska en bodelning göras mellan efterlevande maken och den avlidnes dödsbo (23 kap 1 § andra stycket ÄB). Så länge makarna hade giftorättsgods att dela så har efterlevande maken erhållit viss egendom genom bodelning (10 kap 1 § ÄktB). Om den efterlevande maken ägde mer giftorättsgods innebär detta också att hon fick avstå egendom till dödsboet. Det kan också ha varit så att makarna bara hade enskild egendom och då har vardera maken fått behålla sin egendom utan att någon bodelning har gjorts (9 kap 1 § ÄktB). Olika scenarion är alltså möjliga. Jag vet inte hur det har sett ut i det fall du beskriver. När bodelning har skett och efterlevande make inte är arvinge, som i detta fall, är efterlevande make inte heller dödsbodelägare (18 kap 1 § andra stycket ÄB).
Hur som helst finns det en regel till skydd för efterlevande maken som kallas basbeloppsregeln. Den innebär att efterlevande maken genom bodelning och arvsskifte åtminstone har rätt till fyra prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket ÄB). Fyra prisbasbelopp är år 2019 186 000 kr. Så om efterlevande maken har fått mindre än detta belopp vid bodelningen och i enskild egendom måste särkullbarnen avstå en del av sitt arv så att maken kommer upp i det beloppet.
Om efterlevande maken har erhållit 186 000 kr gäller huvudregeln att särkullbarnet ärver all kvarlåtenskap. Det krävs att bostadsrätten är kvarlåtenskap efter pappan för att särkullbarnen ska ha rätt till den. Jag utgår från att det är så.
Sammanfattningsvis har särkullbarnen rätt till hela arvet efter sin pappa, så länge den efterlevande maken har erhållit 186 000 genom bodelningen och i enskild egendom.
Det finns ingen speciell tid när anspråket på arvslotten måste göras, men det måste absolut ske innan arvsskiftet eftersom det är då arvet ska fördelas (Se 23 kap ÄB). Arvsskifte förrättas av arvingarna, det är alltså din sambo och hans syskon som ska komma överens om vem som ska ha vad. Eftersom efterlevande makan inte vill flytta från bostadsrätten är det problematiskt. Det låter som att det är en känslig situation. Kanske går det att lösa ut arvingarna på något annat sätt än genom att bostadsrätten säljs.
Jag skulle rekommendera att ni kontaktar en jurist som kan titta närmare på möjliga lösningar. Lawlines jurister bistår gärna med hjälp, det går att boka ett möte här.
Hoppas du har fått svar på din fråga
Med vänliga hälsningar
