Hur förhindrar jag att min fru blir av med bostaden när jag avlider?
Hej
Jag är gift sedan 20 år men har inga gemensamma barn med min fru utan två barn från tidigare äktenskap. Min fru har inga barn. Vi bor i en bostadsrätt sedan 18 år och barnen är utflugna sedan länge. Det som bekymrar mig ganska mycket är följande:
Vid min bortgång kan mina barn lägga anspråk på min bostad och kasta ut min fru därifrån? Detta är riktigt olyckligt för min fru. Finns det något sätt medan jag lever och har ork att se till att detta (övertagande av min bostad av mina barn) blir omöjligt.
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Din fråga är familjerättslig och regleras av ärvdabalken (förkortad ÄB), som behandlar arv och testamente. Dina barn benämns som bröstarvingar i lagen men är i förhållande till din och din frus äktenskap är de särkullbarn, dvs. barn som är födda utanför äktenskapet. I första hand ärver alltså dina barn enligt 2 kap. ÄB, så länge arvlåtaren inte är gift med föräldern till de gemensamma barnen, 3:1 ÄB. Bröstarvingar ingår i den första arvsklassen och tar "lika lott", dvs. ärver lika mycket, 2:1 ÄB. Särkullbarn har rätt att omgående få ut sin laglott vid händelse av din död, 3:1 ÄB.
Du kan disponera över halva kvarlåtenskapen genom testamente
Som reglerna ser ut idag finns den sk. laglotten kvar, vilket utgör bröstarvingarnas rätt att ärva hälften av arvslotten, 7:1 ÄB. Arvslotten är alltså den del av arvet som bröstarvingen skulle ha fått, om du inte reglerat din kvarlåtenskap genom testamente (se 2:1 ÄB). Har du en bröstarvinge ärver denna i sådana fall hela din kvarlåtenskap, har du två barn ärver de ½ var, osv.
Bröstarvingen har alltså en ovillkorlig rätt att få ut sin laglott från ditt arv. I praktiken innebär det att du kan testamentera 50% av din kvarlåtenskap till din fru med giltig verkan. Ingenting hindrar dock dig från att testamentera hela din egendom till din fru men dina barn kan i sådana fall begära jämkning i testamente för att få ut sin laglott, 7:3 ÄB. Om bröstarvingarna inte begär jämkning inom 6 månader från det att de fick kännedom om testamentet (14:4–5 ÄB), går bröstarvingarna miste om rätten att begära jämkning av testamentet. Trots att de har rätt till laglotten måste de alltså begära att få ut den inom den angivna tiden, annars blir testamentet giltigt.
Råd: basbeloppsregeln, reglering genom testamente och/eller arvsavstående
Du kan alltså testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap med (juridiskt) bindande verkan (9:1 ÄB). Andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglotter, vilken du förvisso kan testamentera bort, men begär bröstarvingarna jämkning inom 6 månader från deras kännedom om testamentet har de rätt till den delen av din kvarlåtenskap (14:5 ÄB). Utgör din del av bostaden häften eller mindre än hälften av din kvarlåtenskap, kan du utan problem testamentera det åt din fru. Hon har också rätt att få behålla egendom efter bodelningen, till ett värde av 4 gånger det prisbasbelopp som gäller för året, om det finns kvar medel i boet enligt den sk. basbeloppsregeln, 3:1 andra stycket ÄB. För år 2019 skulle det generera 4 x 46 500 = 186 000 kr. Det gäller alltså dels om det finns kvar medel i boet, dels om hennes andel understiger det 4 x prisbasbeloppet och har företräde framför särkullbarns rätt att få ut sin laglott. Din fru har rätt att få bostadsrätten på sin lott om hon behöver den bäst, 11:8 första stycket ÄB. Det är bara din fru som kan göra gällande att hon behöver bostaden bäst, om det föranleds av din död, 11:8 tredje stycket ÄB. Dina barn kan inte åberopa den bestämmelsen.
Dina barn kan också välja att göra ett arvsavstående, 3:9 ÄB. Det innebär att de avstår från att ärva dig direkt och får istället ut ½ av din frus kvarlåtenskap vid hennes bortgång, 3:2 första stycket ÄB. Du kan informera dina barn om att din fru i sin tur inte kan testamentera bort egendom som ska tillfalla dem, enligt samma bestämmelse (se också 3:3 ÄB).
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
