Hur fördelas arvet - och makes arvsrätt
Hej!
Jag undrar följande: Ett par är gifta varav maken har två särkullbarn. Makan dör först vilket gör att maken ärver henne. När sedan maken dör, ärver särkullbarnen 50% var då eller har makans släkt någon arvsrätt på den del som var hennes som maken ärvde (t.ex. pengar som fanns på hennes bank och maken ärvde)? Vi trodde att maken ärvde allt och att barnen sedan fick dela på detta men nu verkar det som om makans släkt har arvsrätt också. Stämmer det?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Jag ska förklara hur arvsrätten ser ut, det kan vara lite klurigt ibland vem som faktiskt ärver vem. Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig, vem det är som ärver dig den dagen du går bort.
Rätten att få arv
Den som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.
Arvsklasserna
I svensk rätt är alla personer som ärver indelade i olika arvsklasser, av dessa framgår det vem som ärver dig den dagen du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen dig?
Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder helt enkelt att den dagen du går bort om du har barn är de dem som ärver dig. Men om ett barn exempelvis har dött men har barn ärver dessa dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt.
Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om första arvsklassen inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, även dem har så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt).
Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner).
Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart! Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.
Makes arvsrätt
I tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. Det betyder att om man fortfarande är gift ärver den efterlevande maken.
Särkullbarn
Om ett par är gifta och exempelvis har ett gemensamt barn och någon av makarna har ett barn sedan tidigare förhållande kallas detta barn för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt, vilket står i 3 kap 1 § ärvdabalken.
Fri förfoganderätt och fulläganderätt
Om det inte finns ett testamente som anger att den efterlevande maken ska ärva denne med full äganderätt är huvudregeln i svensk rätt att den efterlevande maken ärver denne med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande maken kan fritt disponera över egendomen som denne själv vill, men med vissa restriktioner. Den efterlevande maken kan inte ge en gåva, eftersom det är att likställa med testamente, man får inte testamentera bort egendom 3 kap 3 § ärvdabalken. Men man som efterlevande kan helt enkelt fritt spendera egendomen i övrigt, exempelvis äta ute varje dag. Det kan vara så att det inte finns några pengar kvar den dagen man går bort.
Viktigt rättsfall att ha i åtanke
Men enligt rättsfall 2013 s. 736, fastställer Högsta domstolen att för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning för den gåvan som är gjord, ska egendomens värde normalt ha minskat med vart fall en fjärde del. Det ska därmed ha skett en väsentlig minskning av värdet av egendomen och en väsentlig minskning av värdet anser HD är en fjärdedel.
Efterarv
När den efterlevande maken dör har den förste avlidnes makens arvingar rätt att få sin arvslott, vilket kallas för efterarv, 3 kap 2 § ärvdabalken.
Testamente
Vid skrivande av testamente kan man alltid testamentera hur man vill att egendomen ska fördelas efter det att man dör. Det betyder att man kan välja att testamentera sin egendom till exempelvis katthemmet. Det enda som man inte kan göra är att testamentera bort sina barns arvsrätt, eftersom de alltid har rätt till sin laglott som utgör halva arvslotten. Laglotten är ett starkt skydd i svensk rätt, som gör att ens barn alltid har rätt till att få ut sin laglott efter sina bortgångna föräldrar. Men du kan givetvis testamentera bort resterande del. Genom testamente kan man testamentera bort övriga arvsklasser, de är inte skyddade under laglottsskyddet.
Sammanfattning
I ert fall blir det så att du kommer att ärva din avlidne fru med fri förfoganderätt, det betyder att du fritt kan disponera över egendomen som du själv vill med restriktionen att du inte kan ge bort stora gåvor eftersom det inskränker efterarvingarnas arv. Den dagen du går bort ärver dina barn dig men inte din avlidna fru för det gör hennes familj som framgår av första, andra eller tredje arvsklassen. Ni kan ju självklart skriva testamente som kan ändra arvsfördelningen, det vill säga att du ska ärva henne helt och hållet eller att dina barn, som är hennes särkullbarn ska ärva henne den dagen hon går bort. Det är därmed helt riktigt det du säger, makans familj har rätt till efterarv om det inte framgår något annat av ett testamente.
Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig igen!
Vänligen,
