Hur fördelas arvet och kan bodelningen jämkas?

2021-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA
Hej!Min make gick bort och bouppteckning är klar. Han har dotter från första äktenskap och vi har ett gemensamt barn. Hur bör man fördela arvet efter honom? Vi har bostadsrätt som vi äger tillsammans, det finns kontanter på hans och mitt konto. Under de senaste 3 åren har jag varit god man för min make och jag fick göra omfattande renovering i köket för att kunna få en tvättmaskin hemma. Jag använde mina pengar för det eftersom jag ville spara hans pengar bara för hans behov. Under de 3 åren hade vi separat ekonomi. Kan jag få pengar "tillbaka" genom att minska värde på bostadsrätten?Både jag och dotter arbetade som min mans personliga assistenter men hans dotter gjorde ingenting. Hon besökte sin pappa bara 1 gång på sjukhuset. Kan man på något sätt minska hennes arv på grund av det? Har barn bara rättigheter i relation till sina föräldrar och inga skyldigheter?Hoppas att ni kan hjälpa mig med alla frågor.Tack på förhandMvh
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar det som att din make har gått bort och att du nu undrar hur arvet efter honom fördelas. Huvudsakligen regleras dina frågor av ärvdabalken och äktenskapsbalken. I mitt svar kommer jag utgå från att din man inte hade något testamente som fördelade hans arv på något specifikt sätt, eftersom detta i sådana fall påverkar hur hans kvarlåtenskap ska fördelas.

Bodelning och arvskifte

När en gift person gått bort görs det en bouppteckning och en bodelning, för att räkna ut alla tillgångar (giftorättsgods) och skulder som finns i boet, och sedan räknas det samman och delas på två (9 kap. 1§, 10 kap. 1§ ÄktB). Bodelningen leder som utgångspunkt då till att ni delar lika på allt ni äger. Efter att bodelningen är gjort, ska din makes del i bodelningen, samt hans eventuella enskilda egendom, delas ut till hans arvingar, enligt nedan.

Hur fördelas arvet?

I första hand kan en person reglera vad som händer med ens egendom efter sin död, genom att skriva ett testamente. Då ska testamentet följas i så stor utsträckning som möjligt, och denne avlidnes vilja ska respekteras, med vissa undantag från den lagstadgade laglotten (7 kap. 1 och 3§ ÄB).

I andra hand, om det inte finns något testamente, så finns det generella arvsregler som reglerar ordningen och hur arvet ska fördelas. Den legala arvsordningen framgår av 2 kap. ärvdabalken, och då ska i första hand barnen ärva (2 kap. 1§ ÄB). Detta innebär att hans barn, både dottern från det första äktenskapet (hädanefter kallat särkullbarnet), och ert gemensamma barn, ska ärva lika delar av hans kvarlåtenskap, alltså ½ var. Men då ni är gifta, så ärver du ert gemensamma barns del före denne. Det gemensamma barnet måste alltså vänta med att få ut sin ½ till dess du också avlidit (3 kap. 1§ 1st ÄB). De så kallade särkullbarnet fåt ut sin ½ direkt. Dock har du som efterlevande make ett visst skydd, för att kunna bo kvar och liknande, så har du rätt till att få ut 4 prisbasbelopp, alltså 190 400 kr, detta omfattande dels det du får genom bodelningen, dels eventuell enskild egendom och er gemensamma dotters arv (3 kap. 1§ 2st ÄB). Om dessa poster täcker denna summa, får särkullbarnet ut hela sitt arv direkt. Om dessa poster inte täcker arvet, får särkullbarnet stå tillbaka så mycket så att denna summa täcks, och sedan ärva den andelen när du går bort i stället.

Kan du ändra fördelningen vid bodelningen?

Som jag nämnt är utgångspunkten att en boet ska fördelas lika mellan er, men det finns vissa möjligheter till jämkning av bodelningen om det är så att fördelningen i förhållande till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter, framstår som oskälig (12 kap. 1§ ÄktB). Då kan du få behålla mer av ditt giftorättsgods än just en hälftendelning. I förhållande till äktenskapets längd, beaktas huvudsakligen bara om det varat kortare tid än 5 år. Vid de ekonomiska förhållanden kan man beakta om det finns en betydlig skillnad mellan era nettoförmögenheter, och om det beror på att du exempelvis tagit mer av dina pengar för att betala för gemensamma utgifter, eller om din make vid sin bortgång hade stora tillgångar så som enskild egendom, eller om du har stora skulder på grund av utgifter du haft rörande gemensamma tillgångar. Det kan även vara så att du fått ett stort arv nyligen, som vore oskäligt att tvinga ingå i likadelningen. Denna regel kan alltså användas, så att du får behålla mer av ditt giftorättsgods, men inte så att du kan få mer av hans. Du kan alltså inte så enkelt minska värdet på bostadsrätten för att få tillbaka mer, utan det främsta sättet för dig att få ut mer av bodelningen är om du har mer giftorättsgods än vad han har, och att du få får behålla mer istället för att "ge" till honom så det blir lika.

Ett annat sätt, som baseras på samma utgångsläge att du har mer giftorättsgods än vad han hade, är att du kan begära att ni ska behålla vardera eget giftorättsgods utan slå samman och dela på det (12 kap. 2§ ÄktB). Om du, innan ni delar upp egendomen, räknar ut att du har mer giftorättsgods än vad han hade, så kan du begära att du ska få behålla din del, och han sin del. Detta är den regel som är mest användningsbar vid bodelning vid ena makens bortgång.

I övrigt, om det är så att han har mer giftorättsgods än vad du har, så blir resultatet att ha ska "föra över" så mycket av sitt värde så att ni har lika mycket, efter att era respektive skulder dragits av. För att du ska få tillbaka större del än din del av bostadens värde (hälften), alltså för att du ska mer av din makes giftorättsgods än vad en likadelning innebär, är om skevdelningen beror på ett äktenskapsförord där fördelningen på grund av förordet, eller senare omständigheter, blir oskälig (12 kap. 3§ ÄktB). Jag skulle också säga att godmanskapet i sig inte påverkar arvsrätten, och inte heller att ni har så kallad separat ekonomi. Ni är fria att bestämma hur era bidrag till inkomster ska användas. Om ni har gjort egendom till enskild egendom påverkar det dock bodelningen och ska då inte ingå alls, utan då får du behålla den enskilda egendomen själv. Men att man har en överenskommelse om "separat ekonomi" innebär i sig inte att bodelningen görs annorlunda, utan det är om du kan argumentera för att bodelningen utifrån hur era ekonomiska förhållanden ser ut, skulle bli oskälig om ni delade lika, och detta då enbart om du har mer giftorättsgods än honom, eller om han har väldigt mycket enskild egendom som undanhålls bodelningen, i förhållande till din förmögenhet.

Annars skulle jag säga att lagen inte ger något större utrymme för dig att få ut mer av hans giftorättsgods, än likadelning.

Kan hans dotters arvsrätt begränsas på något sätt?

Som tidigare nämnts, så gäller att hans barn har rätt till lika del i hans arv. Det enda sättet att aktivt begränsa ett barns arvsrätt på, är om din make upprättat ett testamente som fråntar henne del av arvet. Inte ens då kan man göra sina barn lottlösa enligt svensk arvsrätt, utan dottern kommer alltid ha rätt att kräva att få ut sin laglott (7 kap. 1§ och 3§ ÄB), vilket är hälften av sin arvslott (i detta fall ¼). Detta innebär alltså att om din make har skrivit ett testamente, kan han där ha inskränkt ett av sina barns arvslott, men dottern kommer ändå ha rätt att begära ut ¼ (istället för ½) av hans kvarlåtenskap, då man i Sverige inte kan göra sina barn arvlösa.

I övrigt finns det inga regler som tar sikte på att barn förlorar sin arvsrätt om man inte varit tillräckligt närvarande eller liknande. Enligt svensk rätt så är de enda beteendena som förtar barnets arvsrätt, om barnet orsakat sin förälders död (15 kap. 1§ ÄB) eller tvingar eller lurar föräldern att skriva/ändra ett testamente (15 kap. 2§ ÄB). På så sätt har barnet inga skyldigheter i förhållande till sina föräldrar, för att få ärva, utan det räcker helt enkelt att man är dennes barn, och såklart inte vållat dennes död.

Slutligen kan dock arvet till särkullsbarnet påverkas indirekt, om bodelningen jämkas. Resultatet blir då att du får behålla större del av ditt giftorättsgods, än vad en likafördelning innebär, vilket i förlängningen innebär att din makes behållning blir mindre och då särkullsbarnets arv också. Ert gemensamma barn påverkar i slutänden inte något märkbart, då denne har arvsrätt efter dig.

Om det alltså inte finns något testamente, skulle jag säga att du inte kan begränsa hans dotters arvsrätt i detta läge, mer än genom jämkningsmöjligheterna och din rätt till täckning av 190 400 kr. Den sistnämnda situationen innebär bara att man skjuter upp särkullbarnets arvsrätt, inte att arvsrätten försvinner. Om så sker, kan du under din livstid, både avseende ert gemensamma barns och hans dotters andelar, förbruka dem. Detta kallas att du har fri förfoganderätt över deras arvandelar, och då kan du i princip använda upp pengarna. Det finns dock viss begränsning om att ge bort egendom i gåva (3 kap. 3§ ÄB), och inte heller får du testamentera bort det. Men arvsrätten består i andelar och inte fasta summor, vilket innebär att barnen här har rätt till en andel, baserat på deras arv av sin pappa. Denna andel läggs till grund för efterarvet efter dig också, och på så sätt ärver man inte fasta summor, utan andelar. Detta ter sig lite krångligt, men det jag vill försöka förmedla här är att lagstiftningen är utformat på ett sätt som förutsätter att föräldrar inte vill göra skillnad på sina barn, oavsett om de är särkullbarn eller gemensamma barn, och att man inte heller genom att ge bort en massa egendom till det ena barnet, kan skapa en alldeles för skev fördelning av arvet.

Sammanfattning och råd

Sammanfattningsvis gäller alltså att din makes barn tar lika del i hans arv, alltså vars 1/2, om det inte finns ett testamente som säger annorlunda. Du kan inte ändra denna fördelning. Hans dotter från det tidigare äktenskapet har rätt att få ut sitt arv nu direkt vid hennes pappas bortgång, medan ert gemensamma barn måste vänta tills du gått bort med att få både delen efter sin pappa och dig. Undantaget från särkullbarnets direkta arvsrätt, gäller om du inte går ifrån bodelningen med minst 190 400 kr, då särkullbarnet måste avstå så mycket värde att du får täckning för detta, med efterarvsrätt till detta efter din bortgång.

Du kan som utgångspunkt inte heller få mer av hans giftorättsgods, om inte det finns ett äktenskapsförord som förorsakat en skev fördelning. Den enda chans för dig att gå ifrån bodelningen med mer än en likafördelning, är om du har mer giftorättsgods än vad han har, och du begär jämkning av bodelningen. Detta påverkar då hur mycket värde din make får, och indirekt då hur mycket särkullbarnet fåt. Om du har mer giftorättsgods än din make, rekommenderar jag att du begär att bodelningen inte ska ske. Generellt kan sägas att det är svårare att begära jämkning utifrån att du bidragit ekonomiskt, då man i äktenskap utgår ifrån att ni fritt får välja vem som betalar vad och att man äger sina egna tillgångar och skulder. Det är då bättre att begära att vardera av er behåller sitt giftorättsgods. Men som sagt är detta bara hjälpsamt för dig, om du har mer giftorättsgods än vad han har. Du måste dock begära jämkning senast vid bodelningstillfället, och det finns inga formkrav kring hur du ska begära jämkning, utan det räcker att du gör denna begäran muntligen. Om ni har en jurist som hjälper er med bodelningen och arvsskiftet kan du prata med denne om detta!

Jag hoppas att du fått någon vägledning i dina frågor! Om du önskar vidare hjälp, tolkning av testamente eller vägledning vid bodelningen, kan jag varmt rekommendera våra jurister på vår byrå! För att komma i kontakt med dem kan du återkomma till mig, så kan jag sätta dig i kontakt med dem! Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se

Vänligen,

Sara Pedersen
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1262)
2022-01-20 Sälja bostadrätt efter arv - särkullebarn
2022-01-20 Fördelning av arv när den avlidne var gift och har särkullbarn
2022-01-19 Har särkullbarn rätt till arv från deras förälders maka?
2022-01-18 Arvsrätt för särkullsbarn

Alla besvarade frågor (98576)