Hur fördelas arvet efter min pappa som är gift med någon annan än min mamma?

2020-07-14 i Särkullbarn
FRÅGA
Jag har 2 helsyskon, vår mamma är död,vår pappa gifter om sig med en ny kvinna som har 1 barn sedan tidigare. Hur fördelas arvet när pappa och 'nya' frun har gått bort?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).

En bodelning ska göras

Då en person som är gift avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).

Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas som arv.

Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag inte gå djupare in på hur en sådan går till. Är du nyfiken på detta är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!

Vem ärver?

Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).

Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.

Efterlevande makes arvsrätt

Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.

Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.

Din situation

Detta innebär att om din pappa avlider ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans efterlevande fru. Det som tillfaller din pappa i bodelningen ska fördelas som arv efter honom. Det är du och dina 2 syskon som är din pappas bröstarvingar, och ni ska därför dela lika på hela arvet. Eftersom ni är särkullbarn i förhållande till din pappas fru har hon inte arvsrätt efter honom, så länge hon efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.

Det samma gäller om din pappas fru skulle avlida. Då ärver hennes barn allt som tillfaller henne i bodelningen, så länge din pappa efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.

Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Emma Johannesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll