Hur fördelas arv när båda makarna har särkullbarn och ett gemensamt barn?
Hej. Har en fråga jag skulle behöva hjälp med.
Make och maka med ett gemensamt barn. Maken har 3 st särkullebarn fån tidigare äktenskap och makan har också 3 st särkullebarn från tidigare äktenskap.
Makan gick bort 2015. Hennes 3 särkullebarn fick ut sin laglott enligt lagens alla regler och det gemensamma barnets laglott gick till maken med fri förfoganderätt.
2020 gick även maken bort.
Nu till frågan: Hur räknas arvsandelarna ut då det gemensamma barnet skall ha ut sitt modersarv innan hen och 3 särkullebarn skall dela på resten? Inget testamente är skrivet och allt ska bara ske efter lagens alla regler.
Tackar på förhand!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur särkullbarnen och det gemensamma barnet ärver sina föräldrar utan testamente. Svaret hittar vi i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Arvet efter makan
När en av makarna i ett äktenskap avlider upplöses äktenskapet och en bodelning ska göras (9 kap. 1 § ÄB). Bodelningen görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena då makan avled (9 kap. 2 § ÄB). Vad som ska ingå i bodelningen är makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som ingår i giftorättsgodset är som huvudregel all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vidare ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB) genom att skulder räknas av (11 kap. 2 § ÄktB) och sedan slås återstående giftorättsgods samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).
Vid bodelningen fick maken ut sin del av boet med full äganderätt och kunde använda dessa pengar som han ville. Makans del av boet gick i arv till hennes bröstarvingar (2 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Eftersom att makan hade 4 barn fick de 1/4 av arvet var (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB). De 3 särkullbarnen efter makan fick ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Det gemensamma barnets arv gick till maken med fri förfoganderätt, maken fick alltså använda egendomen som denne vill men inte testamentera bort den (3 kap. 1 § ÄB).
Arvet efter maken
När maken dött ska det gemensamma barnet först få delen av arvet efter makan som maken fick med fri förfoganderätt genom så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efter detta ärver de 4 barnen (3 särkullbarn och det gemensamma barnet) sin far och får 1/4 var av det som återstår (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB).
Ett räkneexmpel
Om det fanns till exempel 2 000 000 kr i giftorättsgods efter att det slagits samman delas det lika mellan makarna. Maken får då 1 000 000 (1/2) kr och makans särkullbarn samt gemensamma barn får då 250 000 kr (1/8) var. Särkullbarnen fick ut sitt arv direkt men eftersom att det gemensamma barnets far fortfarande levde och var gift med barnets mor går 250 000 kr till fadern som barnet istället kommer få ut i efterarv. Maken fick alltså 1 250 000 kr.
När maken sedan dör får det gemensamma barnet först ut arvet efter sin mor genom efterarv på 250 000 kr. De 1 000 000 kr som finns kvar delas lika mellan makens 4 barn (3 särkullbarn och det gemensamma barnet) som alla får 250 000 kr var.
Sammanfattning
När makan dör sker en bodelning och maken får hälften av giftorättsgodset enligt ovan. Den andra hälften delas lika mellan makans barn men det är bara särkullbarnen som får ut sin del direkt. Det gemensamma barnets del går istället till maken och denna kommer få ut sin del när maken dör genom efterarv. När maken sedan dör får det gemensamma barnet först ut sitt efterarv från sin mor och resterande delas lika mellan makens 4 barn.
Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.
Med vänlig hälsning
