Hur blir fördelningen av arv om bröstarvingar har godkänt testamente och avsagt sig arvet??
En man, vilken har tre barn, har testamenterat alla sina tillgångar till ett av barnen. Ett annat av barnen har avsagt sig allt som har med arv att göra. Alla tre har godkänt testamentet. Hur blir fördelningen mellan de andra två?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
I mitt svar kommer jag utgå från att barnen är myndiga och att det barnet som avsagt sig allt som har med arv att göra även inte kommer göra anspråk på sin laglott. Jag kommer också utgå från att detta är innan ett dödsfall har skett. Skulle det vara efter ett dödsfall skett finns det nämligen inte reglerat i lag om hur man avsäger sig arv utan det brukar lösa sig i praktiken om någon skulle vilja göra detta.
Det är i ärvdabalken som frågor om arv och testamenten regleras.
Huvudregeln är att arvet ska fördelas lika mellan barnen
Av din fråga framgår det att det finns tre barn till mannen. Barn till en förälder som avlidit är vad som kallas för bröstarvingar i lagens mening (2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns ett testamente innebär det att arvet kommer fördelas lika mellan bröstarvingarna dvs. barnen.
Arvsavsägelse är möjligt genom att godkänna testamente
När det finns ett testamente med önskan om att arvet ska fördelas på något annat sätt är det möjligt för barnen att avsäga sig arvet.
För att avsäga sig arvet finns det vissa krav som måste vara uppfyllda för att detta ska vara möjligt.
Om man vill avsäga sig rätten till arv gör man detta skriftligt hos personen vars arv det gäller, eller genom att godkänna ett testamente. Utöver detta krävs det också att arvingen är myndig när avsägelsen görs (17 kap. 2 § ÄB)
En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott
När det gäller bröstarvingar har dessa alltid rätt till sin laglott dvs. hälften utav den arvslott som arvingen skulle fått om testamentet inte funnits (7 kap 1 § ÄB). Utgångspunkten är alltså att barn inte ska kunna göras arvlösa. Det finns dock undantag till denna huvudregel. För att en bröstarvinge dvs. ett barn ska kunna avsäga sig laglotten krävs det:
att arvingen fått skälig ersättning för detta, elleratt en närstående så som make, maka eller avkomlingar dvs. barn till den som vill avsäga sig sin laglott får egendom som motsvarar laglotten (17 kap. 2 § första stycket. ÄB)Att barnen har godkänt testamentet innebär alltså att de fortfarande har rätt till sin laglott.
Fördelningen av arvet ska göras med hänsyn till laglotten
Som jag skrev tidigare utgår jag ifrån att ett av barnen även avsagt sin rätt till laglotten genom att denne t.ex. fått skälig ersättning för detta. Detta barn ska därmed inte räknas in vid uppdelningen av arvet utan det är mellan de andra två barnen som arvet ska fördelas.
Det barn som godkänt testamentet till fördel för sitt syskon ska få sin laglott dvs. hälften av det som det annars skulle fått. Resterande del skall det barnet som föräldern vill ska få alla tillgångar i testamentet.
När det kommer till avsägelser av arv är det viktigt att det blir rätt gjort för att det inte ska bli några otydligheter när arvslåtaren avlidit. Risken är annars att avsägelsen inte är giltig. Jag vill därför tipsa om att ta kontakt med någon av våra jurister på Lawline för att få vidare hjälp.
Hälsningar,
