Hur beräknar man särkullsbarnens efterarv?

Question

Vi är två makar som tänker skriva ett inbördes testamente, särkullsbarn finns hos oss båda. Frågan är till vilket belopp sker fördelning till särkullbarnet när båda makarna avlidit?

T ex

När första personen avlider finns totalt 100 000 SEK. Laglotten till särkullsbarn är 25 000 och kvarlevande maka får med fri förfoganderätt resterande 25 000 + den 50 000 som utgör hennes del.

Om det vid kvarlevande makas dödsfall finns totalt 50 000 SEK, hur mycket utgör särkullsbarnets arv? Blir det 25 000 eller 12 500 (dvs 25 % av kvarlåtenskapen)?

Om det istället finns 200 000 kvar, vad blir det då för arv till särkullsbarnet? 25 000 eller 50 000?

Tacksam för snabbt svar

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Ärvdabalken reglerar hur egendom fördelas efter att någon har avlidit, det vill säga kvarlåtenskapen. Jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga.

Jag kommer förstå gå igenom mer detaljerat vad som gäller men längre ner kommer även ett förtydligande av hur fördelningen i din fråga kan komma att se ut samt en sammanfattning.

När någon av makarna avlider sker en bodelning

När någon av makarna går bort måste en bodelning ske innan arvet kan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Hur en bodelning går till regleras i äktenskapsbalken. Notera att exempelvis enskild egendom inte ingår i en bodelning, vilket jag inte har tagit hänsyn till i mitt svar (7 kap. 1 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken).

En bodelning innebär att alla makarnas egendom ska delas i hälften efter avdragna skulder. Den ena halvan ska tilldelas den andra maken och den andra halvan utgör den avlida makens kvarlåtenskap (11 kap. 3 § äktenskapsbalken).

Den avlidnes särkullsbarn kan välja att ta ut sin andel av arvet vid förälderns bortgången eller ta ut andel ur den andra makens kvarlåtenskap när hen avlider

Huvudregeln är att kvarlåtenskapen efter en gift person ska tillfalla efterlevande make. Den avlidnes särkullsbarn har dock rätt att ärva sin förälders kvarlåtenskap varav den andre maken bara har rätt till sin makes kvarlåtenskap om särkullsbarnen väljer att avstå sin rätt (3 kap 1 § ärvdabalken).

Om den avlidne makens särkullsbarn avstår sin rätt har de dock rätt till hälften av den andra makens kvarlåtenskap när hen avlider (3 kap. 2 § och 9 § ärvdabalken).

Ett testamente kan inskränka särkullsbarnets arvsrätt

Ett testamente kan inskränka särkullsbarns arvsrätt vid någon av makarnas bortgång. Särkullsbarn har dock fortfarande rätt att begära ut sin så kallade laglott vid sin förälders bortgång, det vill säga 50% av hela kvarlåtenskapen. Enligt ärvdabalken finns en presumtion om att särkullsbarnen har rätt till efterarv i denna situation. Efterarv bestäms utifrån en kvotdel av vad den efterlevande maken äger vid sin död. Den efterlevande maken presumeras då ärva den testamenterade egendomen med fri förfoganderätt, alltså får maken inte testamentera bort den delen (3 kap 2 § och 12 kap. 1 § ärvdabalken).

Särkullsbarn måste dock begära jämkning av testamente inom sex månader efter delgivning av testamentet för att kunna begära ut detta (7 kap. 3 § ärvdabalken).

Denna presumtion kan dock sluta att gälla om man skriver in i testamente att makarna ska äga kvarlåtenskapen med full äganderätt. I sådant fall förlorar särkullsbarnen sin rätt till efterarv.

Den efterlevande maken har rätt till fyra prisbasbelopp

Notera att den efterlevande maken alltid har rätt att få ut kvarlåtenskap så att det belopp som efterlevande make hade vid bodelning tillsammans med sin enskilda egendom samt kvarlåtenskap, utgör fyra prisbasbelopp. 2021 har prisbasbeloppet beräknats till 47 600, det vill säga att efterlevande make har rätt att totalt få ut 190 400 kr (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken).

I min fördelning nedan kommer jag därför utgå från högre summor än vad du angett i ditt exempel, eftersom jag annars inte kan svara på din fråga vad som utgör särkullsbarnens arv.

Hur fördelningen i din fråga kan komma att se ut

Om man utgår från lagens bestämmelser

Om makarna äger 1 000 000 gemensamt vid ena makens bortgång, så utgör 500 000 den ena makans andel och 500 000 utgör den avlidne makens kvarlåtenskap.

Utan något testamente har den avlidne makens särkullsbarn rätt till hela kvarlåtenskapen, det vill säga 500 000. När den andre makan sedan avlider har särkullsbarn inte rätt att ärva.

Om den avlidne makens särkullsbarn väljer att avstå sin rätt till sin förälders kvarlåtenskap, så har de rätt till hälften av den kvarlevande makans kvarlåtenskap när hen avlider. Alltså, om det vid kvarlevande makas bortgång skulle finnas 500 000, så ärver särkullsbarnen 250 000.

Om man utgår från att ni testamenterar att efterlevande make ska ärva hälften av arvslotten med fri förfoganderätt före särkullsbarnen

Om makarna äger 1 000 000 gemensamt vid ena makens bortgång, så gäller att 500 000 utgör ena makans andel och 500 000 utgör den avlidne makens kvarlåtenskap.

Om testamente finns som anger att efterlevande maka får ärva hälften av arvslotten före särkullsbarn, har efterlevande maka rätt till 500 000 + 250 000 medan särkullsbarn har rätt till laglotten 250 000.

Vid den kvarlevande makans dödsfall har särkullsbarnen rätt till efterarv. Detta beräknas utifrån en kvotdelen av vad den efterlevande makan fick vid den andre makens dödsfall. Kvotdelen utgör alltså 250 000 (enligt testamentet) delat på makans totala egendom, det vill säga 500 000 (makans del i bodelningen) + 250 000 (enligt testamentet) = 250 000 / 750 000 = 1/3.

Särkullsbarnen efterav blir alltså i detta fall 1/3. Om efterlevande make har 500 000 vid sitt dödsfall, har särkullsbarnen rätt till cirka 166 000. Om det istället skulle finnas kvar 2 000 000, har särkullsbarn rätt till cirka 660 000.

Notera att om ni testamenterar bort halva kvarlåtenskapen till andre maken med full äganderätt, så har särkullsbarnen inte rätt till efterarv.

Sammanfattning

För att kortfattat svara på din fråga så utgör inte särkullsbarnens efterarv 1/4 utan 1/3. Detta beror i ditt fall på att efterarvet beräknas utifrån hur mycket den kvarlevande makan får ut genom makens kvarlåtenskap, delat på makans totala egendom.

Jag hoppas du fått svar på din fråga även fast min text var något lång. Behöver du mer hjälp kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen, alternativt boka tid med en av våra kunniga jurister för mer detaljerad hjälp i din fråga!

Vänligen,