Hur avgör man vilket straff en person ska dömas till?
Hej!
vi har en skoluppgift där vi ska ha ett rättegångsspel och vi ska vara domare. Vi har utrett och kommit fram till att brottet är ringa misshandel enligt BrB 3kap 5§. Hur avgör man om den åtalade ska dömas till dagsböter/fängelse vid ringa misshandel och vad är i så fall beloppet på dagsböter? Räknas den ut genom inkomsten? Personen är tidigare ostraffad och samtycker till samhällstjänst han har en inkomst på 350 000kr? Hur ska man döma?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Hur man bestämmer påföljd för brott kan vara en klurig fråga. Eftersom jag inte vet omständigheterna i fallet du beskriver kan jag inte avgöra vilken påföljd som skulle vara lämpligast att döma till, men jag ska försöka redogöra för vilka utgångspunkter man kan ha när man gör en sådan bedömning. Efter den generella påföljdsbestämningen beskriver jag hur man räknar ut ett dagsbotbelopp.
Hur avgör man vilken påföljd en tilltalad ska dömas till?
Det första domstolen måste ta ställning till är huruvida den tilltalade har gjort sig skyldig till den åtalade gärningen och sedermera hur gärningen ska rubriceras. Du beskriver att ni kommit fram till att brottet som den tilltalade ska dömas för är ringa misshandel. Straffskalan för ringa misshandel är böter eller fängelse i högst sex månader (3 kap. 5 § brottsbalken (BrB)).
När man utrett vilken straffskala som är tillämplig för det aktuella brottet ska man göra en bedömning av straffvärdet, dvs var den aktuella gärningen ska placeras på straffskalan. Man ser till gärningens beskaffenhet och klandervärdhet och man ska vidare beakta både förmildrande och försvårande omständigheter (29 kap. 1-3 § BrB). Var man hamnar på straffskalan beror också på tidigare praxis där man kan se hur liknande gärningar bedömts tidigare.
Efter bedömningen av brottets straffvärde gör man också en straffmätning. I straffmätningen tar man hänsyn till om gärningen exempelvis utgör återfall i brottslighet, men man beaktar även de så kallade billighetsskälen i 29 kap. 5 § BrB, samt om den tilltalade ska ha reducerat straff pga. ungdomsreduktion (29 kap. 7 § BrB).
Kommer man fram till att den aktuella gärningen befinner sig på bötesnivå ska dagsböter dömas ut, se mer om det nedan i nästa avsnitt. Om man istället kommer fram till att den aktuella gärningen ligger på fängelsenivå ska man undersöka om det finns skäl för att istället välja någon annan påföljd. Det föreligger alltså en presumtion mot fängelse (30 kap. 4 § BrB). Generellt kan sägas att om straffmätesvärdet är lägre än 1 års fängelse ser man ifall andra påföljder kan väljas istället för fängelse, så som exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn.
Samhällstjänst utgör ingen självständig påföljd utan kan kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn som kan väljas som alternativa påföljder till fängelse.
Hur man bestämmer påföljd kan alltså vara ganska klurigt och kan inkludera många steg. Det mest givande torde vara att titta på tidigare praxis och se vilket straffvärde en liknande gärning brukar ha, exempelvis vilket straffvärde ett slag med öppen handflata mot ansikte brukar sägas ha.
Hur bestäms dagsboten?
Dagsböter utgör huvudregeln i det svenska bötessystemet och består av två faktorer. Antalet dagsböter bestäms utifrån brottets allvarlighet, alltså vilket straffvärde brottet har. Antalet dagsböter kan bestämmas till lägst 30 och högst 150.
Varje dagsbot bestäms sedan till ett visst belopp. Dagsbotens storlek bestäms som utgångspunkt till ett belopp mellan 50 kr - 1000 kr (25 kap. 2 § BrB). Dagsbotens storlek beror på den tilltalades ekonomiska förhållanden. Åklagarmyndigheten har riktlinjer för hur dagsbotens storlek förhåller sig till den tilltalades ekonomi, se här.
Det totala bötesbeloppet får man sedan genom att multiplicera antalet dagsböter med dagsbotens storlek, exempelvis 30 x 50 = 1500 kr.
Jag hoppas att du fick vägledning i din fråga!
Med vänliga hälsningar
