Hur ärver barn när förälder är omgift?
Mina barns far har dött och han var om gift och de fick ett gemensamt barn. Nu är det dags för bodelning och mina två barn blir nu särkullbarn. Vad jag förstår så här hans fru rätt till hälften och mina två har rätt att få ut sin del. Hur ska fördelningen ske 1/3 del var till alla barn fast deras gemensamma får vänta på sin del eller? Har frun rätt att ta vad hon vill från bohaget?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vid frågor om arv är Ärvdabalken (ÄB) tillämplig lag. När en gift person avlider måste det först göras en bodelning Innan ett arvskifte kan komma till stånd. För detta är Äktenskapsbalken (ÄktB) tillämplig lag. Jag kommer att börja med att beskriva bodelningen för att visa vad som är den avlidnes kvarlåtenskap och vad efterlevande make erhåller för värde. Jag kommer sedan att beskriva barnens respektive makens arvsrätt för att slutligen beskriva hur arvet fördelas.
Hur görs en bodelning?
En bodelning ska genomföras när ett äktenskap upplöses, exempelvis när den ena maken avlider (9:1 ÄktB). I bodelning ska allt giftorättsgods ingå (10:1 ÄktB). Egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7:1 ÄktB). För att egendom ska vara enskild krävs äktenskapsförord eller testamente eller gåva med villkoret att det ska vara enskild egendom (7:2 ÄktB).
Giftorättsgodset läggs samman och skulder från respektive make dras av. Summan delas sedan lika mellan makarna (11:3 ÄktB). Det dödsboet för den avlidne erhåller vid bodelningen och eventuell enskild egendom är dess kvarlåtenskap och det som ska fördelas genom arv.
Hur ärver barn?
Enligt den legala arvsordningen är det först och främst bröstarvingar som ärver, dvs den avlidnes barn (2:1 ÄB). Som huvudregel tar varje barn lika lott. Detta kan delvis inskränkas och ändras genom testamente. En bröstarvinge har dock alltid rätt till minst sin laglott vilket är hälften av vad som skulle tillfallit dem genom lag (7:1 ÄB).
Vad finns det för skillnad mellan särkullbarn och gemensamma barn?
Särkullbarn är precis som du skriver barn till den avlidne men inte till den avlidnes make. Särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt efter sin förälders bortgång (3:1 första stycket ÄB). Om de vill kan de avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken och således istället få efterarvsrätt när den efterlevande maken avlider.
Efterlevande make får det gemensamma barnets andel i arvet med fri förfoganderätt. Det gemensamma barnet får således inte ut något arv vid den första förälderns bortgång. Det gemensamma barnet får efterarvsrätt från den först avlidna föräldern när den andra föräldern avlider.
Vad får efterlevande make för arv?
Efterlevande maken får som sagt det gemensamma barnets andel och får förfoga över det med fri förfoganderätt. Den efterlevande maken har också alltid rätt att få ut fyra prisbasbelopp. År 2018 motsvarar det 182.000 kr. Detta är en skyddsregel för att skydda små hem från att splittras. Om maken inte erhåller 182.000 kr från bodelningen och det gemensamma barnets andel kommer pengar tas från särkullbarnens andelar. Beloppet räknas av och en kvotdel räknas ut, och de kommer att erhålla motsvarande kvotdel när den efterlevande maken avlider (3:2 ÄB).
Vid arv erhåller man ett visst värde, inte viss specifik egendom om det inte finns något förordnande om detta.
Hur fördelas arvet?
Eftersom det finns tre bröstarvingar kommer arvet att delas lika på tre personer. Särkullbarnen har rätt att få ut sitt arv direkt medan det gemensamma barnet får vänta eftersom den efterlevande maken ärver dennes del. Om maken inte får ut ett värde till fyra prisbasbelopp kan särkullbarnens andelar inskränkas. Som huvudregel gäller dock att arvet fördelas på bröstarvingarna och de kommer erhålla 1/3 vardera.
Om det finns testamente måste detta beaktas och förhållandena ovan kan komma att ändras.
Jag hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
