Hinder för ideell förening att ingå avtal med aktiebolag i vilket föreningsstyrelsen äger andelar?
Styrelsen för en ideell idrottsförening utgörs delvis av samma personer som styrelsen och aktieägarna i ett visst aktiebolag. Några personer sitter alltså i de båda styrelserna och äger också aktier i bolaget. Den ideella föreningen vill anlita aktiebolaget för att utföra vissa tjänster åt den ideella föreningen. Personerna i den ideella föreningens styrelse vill gynna det aktiebolag där de själva är aktieägare och/eller styrelseledamöter och det sker därför inget anbudsförfarande eller liknande.
Finns det några juridiska hinder, utöver eventuella oskäliga avtalsvillkor, för en ideella föreningen att köpa tjänster eller varor från ett aktiebolag när styrelserna delvis utgörs av samma personer, som också är aktieägare i bolaget?
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att din fråga är om det föreligger hinder för den ideella föreningen att köpa tjänster eller varor från ett bolag som föreningens styrelsemedlemmar äger aktier i.
Av din fråga framgår inga närmare uppgifter om vilket ändamål föreningen har eller innehållet i föreningens stadgar. Jag kommer därför svara på frågan i ganska allmänna ordalag och diskutera utgångspunkter för begränsningar i styrelseledamöters rättshandlingar å föreningens vägnar.
Ideella föreningar är inte reglerade i lag. Utgångspunkten är att ändamålen för föreningens verksamhet bestäms av medlemmarna genom antagandet av föreningsstadgar. Därtill finns vissa allmänna principer som bl.a. begränsar styrelsens handlingsutrymme när den avser att binda föreningen i förhållande till tredje man (ex. andra juridiska personer). En ideell förening kan i princip ha vilket ändamål och driva vilken verksamhet som helst. Men att huvudsakligen främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet är inte möjligt.
Styrelsens roll är att sköta föreningens angelägenheter och företräda föreningen gentemot tredje man (exempelvis ingå avtal med företag o.dyl.). Förutsatt att föreningen bildats i enlighet med gällande regler har den rättskapacitet. Den kan således förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter. Det är styrelsen och de som styrelsen vanligen utses för att teckna föreningens firma, dvs. binda föreningen i förhållande till tredje man.
Åter till den allmänna principerna för föreningar. I den juridiska litteraturen (se bl.a. Carl Hemström, Bolag, föreningar, stiftelser - En introduktion. Femte upplagan, s 18) anförs att det finns fyra allmänna principer för föreningar:
1. Beslut får inte strida mot föreningens ändamål (vanligtvis den andra paragrafen i stadgarna).
2. De som är verksamma inom föreningen är bundna, inte bara av ändamålet, utan också av den verksamhet man kommit överens om att ägna sig åt.
3. Alla medlemmar har lika rätt. Det kallas likhetsgrundsatsen.
4. Generalklausulen innebär att de som har bestämmanderätten inte får fatta beslut eller vidta åtgärder som är ägnade att bereda någon en otillbörlig fördel till nackdel för organisationen eller annan medlem.
För din förenings vidkommande kan främst punkterna 1 och 4 diskuteras.
Om avtalet som styrelsen, å föreningens vägnar, ingår med aktiebolaget skulle det kunna strida mot föreningens ändamål om tjänsterna är fullkomligt onödiga för föreningen. Eftersom inga närmare omständigheter härom framgår lämnar jag den fråga därhän.
Vidare skulle det enligt p 4 möjligtvis vara så att föreningsstyrelsen tillika aktieägarna i bolaget genom avtalet indirekt gynnar sig själva genom att gynna bolaget. Det måste dock röra sig om en otillbörlig fördel.Här kan ett exempel från aktiebolagsrätten användas för att illustrera vad som avses med otillbörlig fördel.
NJA 2000 s 404: Styrelsen i SWAB fattade ett beslut som innebar att SWAB skulle förlora möjligheten att bedriva sin verksamhet som i fortsättningen skulle bedrivas av ScanAB. Beslutet stred mot SWAB:s verksamhetsföremål, och stred därför också mot bolagsordningen. Beslutet ledde till otillbörlig fördel åt majoritetsägaren i ScanAB till nackdel för Sune C som minoritetsägare.
Om avtalet mellan föreningen och bolaget exempelvis skulle ingås med för bolaget särskilt förmånliga villkor eller om avtalet avser tjänster som är till begränsad nytta för föreningen skulle det kunna stå i strid med generalklausulen. En utgångspunkt kan vara vad som från föreningens synpunkt anses företagsekonomiskt motiverat. Eftersom inga omständigheter härom framgår kommer jag inte utreda frågan vidare.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga.
