Hemfridsbrott, Skadegörelse och påföljd

2016-12-11 i Påföljder
FRÅGA
Vad får man för straff om man begår hemfridsbrott och skadegörelse?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det är viktigt att förstå att det inte går att ge ett säkert svar på vilket straff ett brott ger, eftersom många olika omständigheter kan få betydelse för bedömningen. Även om man känner till alla omständigheter så är det ändå så att en domstol kan göra en annan bedömning av samma sak, än vad man själv gjort. Jag ska istället försöka förklara lite kort om vilka möjliga påföljder man kan dömas till.

Brotten hemfridsbrott och skadegörelse finner vi i Brottsbalken(BrB).

Hemfridsbrott hittar vi i BrB 4 kap 6 §. Det kan man dömas för om man “olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg”. Att olovligen intränga kan till exempel vara att man tar sig över ett fysiskt hinder som ett stängsel, staket eller liknande. Det kan också vara att man övervinner ett psykiskt hinder, till exempel att gå in i någons hus genom en öppen eller olåst dörr. Att “olovligen kvarstanna” handlar typiskt sett om att man stannar i någons bostad trots att någon sagt att man ska lämna bostaden. Att intrånget/kvarstannandet ska göras “olovligen” innebär ungefär att det sker utan att att man får lov att göra det av den vars bostad det handlar om. Med bostad menas att det är en plats där någon bor, eller där någon brukar bo. I lagen står det som sagt “rum, hus, gård eller fartyg”, men det är menat som exempel på vad “bostad” betyder, man kan alltså tänka sig att andra platser också ses som “bostad”.

Straffet för detta brott är böter, enligt BrB 4 kap 6 §, första stycket. Om man döms för hemfridsbrott kan man alltså inte dömas till fängelse.

Observera att vad jag skrivit ovan är vad som gäller för hemfridsbrott. Det finns också så kallat grovt hemfridsbrott. Grovt hemfridbrott kan man dömas till om man begår hemfridsbrott som ovan, men det bedöms som grovt av domstolen. Domstolen kan bedöma det som grovt om man till exempel bryter sig in i någons bostadslägenhet, detta framgår av rättsfall från högsta domstolen. Skillnaden emot vanligt hemfridsbrott är att straffet för grovt hemfridsbrott kan bli fängelse, som mest i upp till två år, det framgår av BrB 4 kap 6 §, tredje stycket.

Skadegörelse finner vi i BrB 12 kap, 1 §. Det kan man dömas för om man “förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill”. Att “förstöra eller skada egendom” behöver inte förklaras närmare. Vad som menas med “till men för annans rätt därtill” är ungefär att egendomen ska tillhöra någon annan, eller att den är är pantsatt hos någon annan, så att när egendomen skadas eller förstörs så innebär det någon sorts förlust för denne. Förlusten behöver inte vara rent ekonomisk, utan om det som skadas är något som är en väldigt kär, dvs att egendomen har något affektionsvärde eller liknande så kan det också ses som att det varit “till men” för den drabbade.

Om man döms för skadegörelse så är straffet böter, eller fängelse i upp till ett år BrB 12 kap 1 §.

Så här långt kan, som du ser, de olika straffen böter(för hemfridsbrott), och böter eller fängelse(för skadegörelse) bli påföljderna om man döms. Vad gäller fängelse så finns det för skadegörelse en gräns för hur långt straffet som mest kan bli, nämligen 1 år. Att det finns en gräns för hur långt det kan bli säger egentligen inte så mycket om vad man egentligen kommer att dömas till, utan bara att det inte kan bli längre än så. Det kortaste fängelsestraffet man kan dömas till är 14 dagar. Domstolen kan, i stället för att döma till fängelse, döma till villkorlig dom. Detta är främst aktuellt om personen inte begått brott tidigare. Villkorlig dom innebär att man inte behöver sitta i fängelse, men att man får 2 års prövotid. Under prövotiden måste man sköta sig och försöka försörja sig. Om man inte sköter sig så kan domstolen ändra den villkorliga domen till en annan påföljd, till exempel fängelse. Man kan också, i stället för att dömas till fängelse, dömas till skyddstillsyn. Detta innebär att man får leva under viss övervakning, och att man får 3 års prövotid under vilken man ska sköta sig och följa de föreskrifter man fått om övervakningen. Det kan till exempel röra sig om att man måste hålla kontakt med en övervakare och berätta om vad man har för sig.

Om man döms för båda brotten samtidigt så kommer domstolen att döma ut en gemensam påföljd för båda brotten, det framgår av BrB 30 kap 3 §.

Hur sträng påföljd och vilken typ av påföljd som domstolen kommer att döma till är beroende av en rad olika omständigheter. Jag ska ge några exempel på vad som kan spela roll vid domstolens bedömning.

Saker som har med handlingen att göra som kan leda till att man döms till ett mildare straff kan t ex vara att ens handlande berott på dålig omdömesförmåga, erfarenhet eller utveckling. Att man haft svårt att kontrollera sitt handlande på grund av en psykisk störning någon annan orsak ska också göra att straffet blir mildare, BrB 29 kap, 3 §.

Saker som har med ens person att göra som kan betyda att man döms till mildare straff kan vara t ex att man angivit sig själv, eller att man kommer att bli av med sin anställning på grund av domen, BrB 29 kap, 5 §.

Ett skäl för att domstolen ska välja en lindrigare påföljd än fängelse kan vara personens ålder. Om man är under 18 år så krävs det s k “synnerliga skäl” för att domstolen ska välja fängelse. Om man är under 21 år så krävs det “särskilda skäl” för att domstolen ska välja fängelse. Det krävs med andra ord att någonting alldeles speciellt i omständigheterna gör att domstolen ska döma någon under 21 år i fängelse, och det krävs ännu mer för att en person under 18 ska dömas till fängelse. Detta följer av BrB 30 kap, 5 §. Därtill ska sägas att om en person under 21 döms till fängelse så ska ändå den unga åldern påverka bedömningen av straffet så att det blir mildare, BrB 29 kap, 7 §.

Man kan däremot få ett strängare straff om man till exempel om den man utsatt brottet för haft speciellt svårt att värja sig för brottet, eller om brottet varit särskilt planerat. Ett skäl för att domstolen kan döma till en strängare påföljd kan vara att man tidigare dömts för brottslighet. Att man dömts för brottslighet tidigare är också en sådan omständighet som kan göra att domstolen väljer att döma till fängelse i stället för alternativen.

Alla de omständigheter som kan påverka domstolens bedömning som jag skrivit om ovan är exempel. Påföljden är helt enkelt väldigt beroende av vem man är, vad man gjort, varför man gjort det man gjort, emot vem det skett.

Sammanfattning

Som du förstår kan jag därför inte ge ett säkert svar på vad man döms till om man döms för hemfridsbrott eller skadegörelse. Jag kan bara konstatera att man kan dömas för hemfridsbrott till böter, så länge man inte döms för grovt hemfridsbrott vilket istället kan göra att man döms till fängelse i upp till 2 år. För skadegörelse kan man dömas till böter eller fängelse i upp till 1 år. Om man döms för båda brotten samtidigt så får man en påföljd som gäller för båda brotten. Som jag skrivit kan domstolen välja att döma till t ex villkorlig dom eller skyddstillsyn i stället för fängelse. Vad domstolen dömer till är helt beroende av omständigheternai det specifika fallet. Jag kan inte ge dig ett säkrare svar än så, eftersom frågan är så beroende av omständigheterna.

Mvh,
Olle Hansen Ölmedal
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Påföljder (1370)
2020-11-25 Vad gäller för benådning i Sverige?
2020-11-24 How much will my fine be for stolen goods?
2020-11-22 Hur ser domstolen på fängelsestraff? Vad kommer hända med mina barn om jag hamnar i fängelse?
2020-11-19 Vilka regler finns det rörande permission respektive fotboja vid avtjänande av fängelsestraff?

Alla besvarade frågor (86491)