Har särkullbarn rätt till dold andelsrätt i fastighet?
Hur ser Lawline på följande dom?
En god vän synes ha råkat ut för rättsövergrepp i fråga om särkullbarns dolda andelsrätt i fastighet. Målet vanns i Tingsrätten, men överklagades av käranden till Hovrätten.
Den avlidne var en känd fastighetsmagnat, säkert med största förtroende i bankerna.
Hovrättsdomen byggde på att den avlidne tillsammans med makan signerat ett lån, vars syfte ej framgår, men som enligt min övertygelse avsåg ombyggnad av en del av fastigheten från bageri till privatboende. Den avlidnes son gjorde ombyggnaderna. Ingen bevisföring finns som skulle motsäga att hustrun i övrigt övertog lån om 1 Miljoner kr på egen kreditvärdighet.
I Tingsrättens förundersökning framgår klart att den avlidne innan fastighetsförvärvet hade mångmiljonskulder, som kvarstod till hans död 24 år senare. Det innebär enligt min mening att alla den avlidnes eventuella tillgångar tillhörde hans borgenärer och inte kan utgöra grund för särkullbarns dolda andelsrätt i fastighet. Dessutom är hans kreditvärdighet = 0, varför hans namnteckning på sagda lån inte kan ligga till grund för särkullbarns dolda andelsrätt i aktuell fastighet.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Tyvärr blir det väldigt svårt att ge ett heltäckande svar på din fråga utifrån den information som delgivits oss i frågeställningen. Genom att titta på den aktuella hovrättsdomen hade vi eventuellt kunnat förklara hur domstolen resonerat i dess dömande. Vid tvister som den du beskriver handlar det inte enkom om att ha rätt utan även om att få rätt. Distinktionen mellan att ha rätt och få rätt handlar om vad man som part kan bevisa om det åläggs en bevisbörda.
I det fall du beskriver förefaller det som att din vän (särkullbarn till den avlidne maken) anser sig ha, som du beskriver det, "dold andelsrätt" i fastigheten. Min tolkning är att du med det åsyftar s.k. "dold samäganderätt". Utgångspunkten för att dold samäganderätt ska uppkomma är att (1) egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk, (2) den som inte utåt agerar som avtalspart ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid förvärvet och (3) det ska ha förelegat en gemensam partsavsikt om gemensamt ägande. Dold samäganderätt aktualiseras i regel främst mellan sambor eller makar varvid den ena maken utåt sett står för t.ex. en fastighet.
Huruvida dold samäganderätt kan uppkomma även efter förvärvet är omstritt. I doktrinen har framförts uppfattningen att det redan av den dolda samäganderättens obligationsrättsliga natur måste följa att en sådan rätt kan uppstå på vilket stadium som helst och att ett samäganderättsanspråk grundat på ekonomiska bidrag i tiden efter förvärvet också kan vara välgrundat ur rimlighetssynpunkt (jfr Walin, Samäganderätt, s. 63 ff med hänvisningar). I doktrinen har även det motsatta framförts; dvs. att en dold samäganderätt inte kan uppkomma efter förvärvstidpunkten (se bl.a. Brattström, JT 2011/12, s. 313).
Som anfört ovan aktualiseras samäganderätt i regel mellan sambor eller makar. Tyvärr kan jag inte ge vidare besked om riktigheten i de resonemang som framförts avseende särkullbarnets rätt till (andel av) fastigheten utan det får hänvisas till de skäl domstolen redovisat i domen. Som redogjort för inledningsvis finns det en distinktion mellan att ha rätt och att få rätt.
Om du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
