Har särkullbarn rätt till arv trots testamente?
Hej! Mannen S är gift med frun M tillsammans har dom en son. S har tre särkullbarn och M har en särkullbarn. Om S avlider och det finns ett arv på 1 miljon, och det finns ett testamente där dom ska stå i orubbat bo till båda är borta. Har ändå särkullbarnen rätt till pengar? Hur mycket? Hur delar man på arvet den dagen båda är borta?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer börja att besvara din fråga genom att beskriva hur den lagstadgade arvsrätten ser ut för att sedan beskriva hur det blir utifrån förutsättningarna i din fråga. Längst ner finns en kortare sammanfattning av svaret.
Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB).
Vem har arvsrätt?
Enligt den legala arvsordningen ska arvet i första hand tillfalla den avlidnes bröstarvingar. Alla barn får lika stor del (2 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sin andel direkt medan efterlevande make ärver de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt. Det gemensamma barnet får ut sitt arv från den först avlidne föräldern först när den andra föräldern också avlider (3 kap. 1 § ÄB).
Om den avlidne har skrivit testamente tillämpas inte den legala arvsordningen fullt ut. Om testamentet föreskriver att den efterlevande maken ska sitta i orubbat bo bör det tolkas som att viljan är att den efterlevande maken ska ärva allt. Trots testamente har särkullbarn rätt att kräva ut sin laglott, se nedan.
Har särkullbarnen rätt till arv trots testamentet?
I Sverige kan man inte göra sina barn arvslösa. Barn har alltid rätt att få ut minst sin laglott oavsett testamentsförordnande. Laglotten motsvarar hälften av vad som skulle tillfallit dem enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sin lott direkt till skillnad från gemensamma barn.
Vad händer om S dör?
Om S dör föreskriver hans testamente att hans kvarlåtenskap på 1 miljon ska tillfalla frun M.
Eftersom S har fyra stycken barn skulle arvet enligt lag fördelas i fyra lika stora delar och varje barn skulle ärvt 1/4 vardera, dvs 250.000 kr. Eftersom S skrivit ett testamente som inskränker barnens rätt bör det tolkas som att barnen har rätt att få ut sin laglott vilket kommer motsvara 1/8 vardera. Särkullbarnen har alltså rätt att få ut ett värde av 125.000 kr vardera.
För att få ut laglotten krävs att var och en av barnen påkallar jämkning av testamentet inom sex månader från testamentets delgivning, annars går den rätten förlorad och kvarlåtenskapen fördelas enligt testamentet (7 kap. 3 § ÄB).
S tre särkullbarn kommer alltså om de påkallar jämkning av testamentet få vardera 125.000 kr. Resterande 625.000 (varav 125.000 utgör det gemensamma barnets laglott) kommer tillfalla frun M.
Vad händer sen när M dör?
När M dör har först och främst deras gemensamma barn rätt att få ut sitt arv efter S. När det gemensamma barnet har fått det ska M:s kvarlåtenskap fördelas på hennes två barn, det gemensamma barnet + hennes särkullbarn. Båda barnen ärver lika mycket (2 kap. 1 § ÄB).
Sammanfattning
Trots testamentet har S särkullbarn rätt att ärva minst sin laglott. För att få ut denna måste var och en av dem påkalla jämkning av testamentet. När M avlider kommer först deras gemensamma barn få ut sitt arv efter S. Sedan fördelas M:s arv på hennes arvingar, dvs det gemensamma barnet och särkullbarnet.
Jag hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
