Har särkullbarn rätt till arv efter en make som de inte är arvinge till?
En gift par med två gemensamma barn där maken har två barn sedan tidigare.
Makan avlider först, inget finns skrivet, behållningen tillfaller maken med som jag förmodar fri förfoganderätt.
Maken avlider. Skall behållningen efter maken nu fördelas lika mellan alla barnen
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag har uppfattat situationen som så att ena maken har två barn sedan tidigare och två gemensamma barn med den andre maken. Den andre maken (som inte har några särkullsbarn) har sedan avlidit och frågan är nu vad som gäller kring makes arvsrätt samt hur arvet ska fördelas till barnen när den efterlevande maken går bort.
Makes arvsrätt
Makes arvsrätt framkommer i Ärvdabalken [ÄB] 3 kap. 1 §. Där anges att en avlidens kvarlåtenskap, om personen var gift, ska tillfalla efterlevande make. Undantag anges dock vara i de fall den avlidne har särkullsbarn, i detta fall tillhörde särkullsbarnen den efterlevande maken och regeln behöver därför inte tillämpas.
Rätten till efterarv
Eftersom all kvarlåtenskap efter den först avlidne maken tillfaller den efterlevande maken har någon egentlig fördelning av arvet inte skett. Därför ska det, vid den efterlevande makens död fördelas ett efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Det innebär att innan arvet från den efterlevande maken fördelas ska arvet efter den först avlidne maken fördelas. I praktiken innebär detta att andelen av de tillgångar som vid tillfället för bodelning efter den först avlidne maken skulle tillfalla dennes arv ska delas ut i efterarv. Nedan görs en liten förtydligande uppställning
Exempel
En av makarna avlider, en bodelning görs och make 1 (den avlidne) går ur bodelningen med tillgångar på 1 000 000. Make 2 går ur bodelningen med 1 500 000 kr. (i praktiken kan beloppen räknas från en bouppteckning istället) Tillgångarna från make 1 tillfaller då make 2, totalt 2 500 000 kr. När make 2 några år senare avlider och arvet ska fördelas är tillgångarna 3 000 000kr. Då kommer efterarvet först fördelas. Detta räknas på andelar, alltså andelen vid bodelningen var 2/5 (1 000 000 / 2 500 000). Efterarvet ska alltså utgöra lika stor andel; 2/5 av 3 000 000 kr = 1 200 000 kr. Dessa kommer fördelas till den först avlidne makens arvingar. Därefter kommer resterande del fördelas som den efterlevande makens arv och tillfalla dennes arvingar.
Sammanfattningsvis gäller alltså för denna situation att arvet från den först avlidne kommer fördelas till dennes arvingar, först därefter kommer resterande del fördelas till den senare avlidne makens arvingar. I detta fall hade alltså särkullsbarnen inte fått del av efterarvet från den först avlidne eftersom de inte är arvingar till denne, däremot hade särkullsbarn fått ta del av resterande del av arvet.
Hoppas du fått svar på din fråga.
Med vänliga hälsningar
