Har polisen haft rätt att göra beslag och husrannsakan? Har polisen underrättelseskyldighet när det finns misstanke om brott?
Min 20- årige son blev tillsammans med sin kompis stoppad och visiterad på en busshållplats av några poliser en eftermiddag. De sa att han sålde narkotika. I fickan hade han en större summa kontanter, för att åka och kolla en crossmoped han ville köpa. Poliserna påstod att han måste bevisa var pengarna kom ifrån annars var det svarta pengar. Poliserna ville också att han skulle låsa upp sin mobil vilket han vägrade. Sonen lades ner på marken, togs med till polisstationen för förhör o släpptes därefter. Pengarna och mobilen fick han inte tillbaka. Polisen sa att det skulle dröja ett halvår innan han fick de. Sen kom 3 poliser till vår villa för husrannsakan. De stormade in och skrämde min vuxna dotter som har panikångest. Hon började gråta och irra runt i rummet när polisen kom. En av poliserna sa då till en annan stoppa henne om hon försöker springa sin väg. De tvingade henne sedan att uppge sina personuppgifter fast hon inte var misstänkt för något brott men blev behandlad så. FU påstod att de hade rätt till det och till att göra husrannsakan. De letade i sonens rum och runt i hela villan. Jag fick inte veta vad de letade efter eller om de tog med något. Efter en dryg timme åkte de men kom tillbaks en timme senare denna gång 6 poliser och letade i ytterligare 1,5 tim i sonens rum och i hela huset. Tror inte de tog med något. Får de göra så här? Ta pengar och mobil, leta igenom hela huset utan att uppge vad man misstänks för, inte skicka hem brev med brottsmisstanke osv.?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!
Som jag förstår din fråga undrar du om poliserna i det aktuella fallet haft rätt att beslagta din sons mobil och kontanter, samt göra en husrannsakan i ert hem.
Reglering av straffprocessuella tvångsmedel
Polisens rätt till straffprocessuella tvångsmedel regleras i 24-28 kap. Rättegångsbalken. Generellt vad gäller för sådana tvångsmedel krävs det att den åtgärd som vidtas är proportionerlig till den skada som åtgärden innebär. Vidare måste det finnas ett behov och ett ändamål med åtgärden.
Underrättelseskyldighet
Underrättelseskyldighet om misstanke om brott finns i 23 kap. 18§ Rättegångsbalken. När någon skäligen kan misstänkas för brott ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon förhörs. Skyldighet att underrätta om misstanke uppkommer alltså först när förhör hålls med den misstänkte, misstanke kan ha förelegat under en längre tid dessförinnan.
Beslag av föremål
Beslag regleras i 27 kap. Rättegångsbalken. Här ska observeras att beslag av löst föremål kan ske mot såväl misstänkt som icke-misstänkt om föremålet skäligen kan antagas:
-ha betydelse för utredning av brottet,
-ha avhänts någon genom brott eller
-kunna förverkas p.g.a. brott.
Vid ett gripande av en misstänkt person för föremål som därvid påträffas också tas i beslag. Enligt 24 kap. 7§ Rättegångsbalken får ett gripande ske om det finns skäl för anhållande.
Husrannsakan
Husrannsakan regleras i 28 kap. Rättegångsbalken. Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts, vilket fängelse kan följa, får husrannsakan företas bl.a. i hus för att söka efter föremål som kan tas i beslag.
Bedömningen i det aktuella fallet
Vad gäller beslaget av pengar och mobil har polisen rätt att göra ett sådant beslag i vissa fall. I det aktuella fallet får man anta att pengarna och mobilen skulle kunna ha betydelse för utredning av ett eventuellt brott, som synes någon typ av narkotikabrott. Knäckfrågan blir emellertid att pengarna och mobilen skäligen måste antagas ha betydelse för utredning av brottet. Polisen måste alltså ha konkret objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att sonen begått den gärning som han misstänkts för. Utifrån din fråga är det svårt att veta vilken information och uppgifter som polisen grundar sitt beslut för beslag på. Det ska dock sägas att "skälig misstanke" inte är ett särskilt högt beviskrav.
Liknande vad gäller husrannsakan. Narkotikabrott kan ge fängelse, skälig misstanke är ett relativt lågt beviskrav.
Vad gäller underrättelse om brottsmisstanke så träder denna in när någon skäligen kan misstänkas för brottet. Skälig misstanke finns uppenbarligen i det aktuella fallet, annars hade beslag och husrannsakan inte kunnat få ske. Men som ovan nämnts inträder underrättelseskyldigheten först när den misstänkte förhörs. Är det så att det fanns skälig misstanke redan vid det första förhöret med din son hade polisen således också där skyldighet att underrätta honom om det brott han var misstänkt för, vilket det kanske fanns eftersom beslaget skedde i samband med förhöret? Någon skyldighet att skicka hem brev om att din son är misstänkt för ett brott har polisen emellertid inte. Detta skulle endast kunna vara fallet om han var under 18 år.
Proportionalitet
Som ovan nämnts finns emellertid också ett krav på att åtgärden ska vara proportionerlig. Det kan ibland vara en svår avvägning för att avgöra om en åtgärd är proportionerlig till ändamålet eller ej. Skydd mot husrannsakan och den rumsliga integriteten är grundlagsskyddad enligt 2 kap. 6§ Regeringsformen. Detta får inskränkas bl.a. genom husrannsakan enligt vad som föreskrivs i 28 kap. Rättegångsbalken.
Husrannsakan bör vara en mer ingripande åtgärd än beslaget av föremål. Syftet med de båda åtgärderna är att utreda brott. Vad gäller husrannsakan sker intrånget i en bostad där en hel familj bor och således drabbar intrång även andra än den misstänkte. Det skulle kanske kunna gå att hävda att detta ingripande inte är proportionerligt, men som sagt är det en svår gränsdragning.
Hoppas svaret var till hjälp!
