Har min fru rätt till tillgångar i bodelningen även om det finns ett äktenskapsförord, på grund av ojämlikhet i tillgångsmassa?

Jag och min fru ska skiljas. I stort sett hela tillgångsmassan utgörs av enskild egendom. Dessutom har jag i stort sett försörjt min fru de senaste två åren. Nu har hon ett jobb med 45 000 SEK i månadslön som inom ett går upp till 55 000, men inga tillgångar.Vi har tvillingar på 13 år. Jag har för avsikt att ge henne mer än vad hon skulle få om bodelning görs enligt äktenskapsförord och testamentet efter min pappa. Detta för att hon och barnen ska kunna köpa ett boende i närheten där alla tre får eget rum. Beloppet jag tänkt ge är av storleksordningen att hon ska kunna ha till insatsen för bostaden och kunna köpa bil, möbler etc.

Hon hävdar att ojämlikheten i vår tillgångsmassa gör att hon ska mer än jag tänkt att ge. Vad är rättsläget här?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Som jag förstår det utifrån din fråga ska du och din fru skilja er. I stort sett alla era tillgångar utgör enskild egendom. Du har de senaste två åren försörjt din fru, nu har hon ett arbete med 45 000 kronor i månadslön. Däremot saknar hon tillgångar. Din avsikt är att ge henne mer tillgångar än vad som skulle vara resultatet av om en bodelning sker utifrån ert äktenskapsförord och testamentet efter din pappa. Syftet är att hon och barnen ska ha möjlighet att köpa ett boende i närheten. Enligt din fru är ojämlikheten i er tillgångsmassa att hon ska ha mer än du tänkt att ge.

Som jag tolkar det är din fru av uppfattningen att det föreligger grund för jämkning. Jämkningsbestämmelserna framkommer i 12 kap. äktenskapsbalken. I det följande redogör jag för vad jämkning i bodelning innebär, samt jämkning av äktenskapsförord (som är det som ligger närmst till hands i ert fall).

Jämkning i bodelning

Jämkning i bodelning framkommer av 12 kap. 1 § äktenskapsbalken och innebär att en make får behålla mer av sin egendom än vid en likadelning i den mån det med hänsyn till äktenskapets längd, men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make ska lämna egendom till den andra maken. Enligt förarbetena till bestämmelsen ska det göras en helhetsbedömning av makarnas förhållanden när frågan om jämkning prövas. Äktenskapets längd och makarnas ekonomiska förhållanden kan tala för en jämkning, medan andra omständigheter kan verka i motsatt riktning, såsom på vilket sätt den ekonomiska situationen i äktenskapet uppstått, makarnas hälsotillstånd eller deras utbildnings- och yrkesnivå (se prop. 1986/87:1 s. 185).

Jämkning enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken innebär således inte att den ena maken får mer av den andre makens egendom. Bestämmelsen innebär att en make får behålla mer av sin egendom. Så kan vara aktuellt exempelvis vid kortare äktenskap (under fem år). Är den ena maken mer förmögen än den andre kan det vara oskäligt för den rikare maken att behöva dela med sig med hälften av sin egendom.

Jämkning av äktenskapsförord

Enligt 12 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken får ett äktenskapsförord under vissa förutsättningar jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen. Jämkning av villkor (eller att det lämnas utan avseende) får ske om det är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Möjligheten till jämkning innebär att enskild egendom, i större eller mindre utsträckning, kan dras in i bodelningen och behandlas som giftorättsgods. Bestämmelsen är avsedd att användas för att ge den ekonomiskt svagare maken ett skydd mot att stå helt egendomslös efter ett kanske långvarigt äktenskap.

Såvitt jag kan finna har bestämmelsen om jämkning enligt 12 kap. 3 § första stycket ÄktB prövats av Högsta domstolen i endast ett mål (NJA 1993 s. 583). I målet hade makarnas äktenskap varat i elva år när de upprättade ett äktenskapsförord. Enligt äktenskapsförordet skulle all egendom, som de då ägde eller därefter förvärvade vara enskild. De hade två barn tillsammans. Förordet tillkom i samband med störningar i äktenskapet. Detta fortsatte sedan och hade varat cirka 23 år vid skilsmässan. Vid tiden för förordets tillkomst ägde mannen en fastighet (vars taxeringsvärde då uppgick till 45 000 kr), en gammal personbil, en högsjöbåt jämte motor, ett båthus på arrenderad mark och ospecificerade bankmedel. Hustrun ägde då vissa husgeråd, möbler, en filmkamera och en annan kamera, en kikare samt ospecificerade bankmedel. Året efter skilsmässan hade mannens fastighet ett värde om 570 000 kr. Hans enskilda egendom omfattade vidare bl.a. en båt, som han köpt för 145 000 kr, en husvagn samt en bil av äldre modell. Därtill hade han dock skulder om 250 000 kr. Hustrun ägde vid skilsmässan bohaget, som enligt henne hade ett värde omkring 10 000 kr, och obligationer till ett oklart mindre. Hennes skulder uppgick till 3 000 kr. Mannen behöll en del av bohaget och betalade hustrun härför 6 000 kr enligt hennes uppgift och 10 000–12 000 kr enligt mannens egen utsaga. Under äktenskapet hade hustrun arbetat ett antal år, mest på deltid, samt studerat. Hennes inkomster hade därmed varit begränsade medan mannen enligt egen uppgift hade haft "tämligen stora inkomster".

Det var mannen som tagit initiativet till äktenskapsförordet och åberopade som motiv, att han ville försäkra sig om att hans fastighet inte skulle behöva säljas vid en eventuell framtida skilsmässa utan i stället kunna tillfalla barnen så småningom. Inför upprättandet av förordet gjorde makarna två besök hos advokat, där olika frågor i sammanhanget diskuterades. I samband med förordet upprättades också ett inbördes testamente. Tingsrätten ogillade hustruns talan om jämkning av det aktuella förordet. Domen fastställdes utan särskild motivering av såväl hovrätten som av HD. I sina domskäl konstaterade tingsrätten bl.a. att det inte kunde anses ha rått något påtagligt missförhållande mellan vad som blev mannens enskilda egendom och vad som tillföll hustrun. Fastigheten hade visserligen genomgått en betydande värdestegring men att denna utveckling "varit möjlig att förutse, för att inte säga närmast självklar". Därtill framhöll domstolen, att värdestegringen hade ett direkt samband med att mannen lagt ned pengar och eget arbete på om- och tillbyggnad av huset. Det antecknades också, att hustrun ingalunda kunde sägas vara utblottad vid skilsmässan.

Högsta domstolens avgörande visar att jämkningsbestämmelserna i 12 kap. 3 § första stycket ÄktB ska tillämpas restriktivt och att det inte är tillräckligt för jämkning av äktenskapsförord att det kommit att råda en påtaglig snedfördelning av makarnas egendom. Avgörande är i stället huruvida äktenskapsförordet är oskäligt med beaktande av samtliga omständigheter. Grund för jämkning torde exempelvis kunna föreligga när ena parten fått till stånd ett äktenskapsförord genom aggressivt uppträdande, överraskningstaktik eller annat missbruk av förhandlingsläget.

Möjligheterna till jämkning av äktenskapsförord, sett till det din fru anfört (ojämlikheten i arvsmassa) är där med inte ett skäl till att hon ska erhålla mer. Ett äktenskapsförord är ett avtal och utgångspunkten är att det ska gälla.

Min bedömning utifrån den information du delgett oss är att det saknas grund för jämkning av äktenskapsförordet. Att det blir en snedfördelning är inte tillräckligt för att äktenskapsförordet ska jämkas. Det krävs mer än så. Den egendom du har fått av din pappa genom testamente kan inte bli föremål för jämkning. Den egendomen har du såvitt jag förstår erhållit med villkoret att den skulle vara din enskilda. Testamentsgivarens vilja ska respekteras och därför kan du inte bli tvungen att dela med dig av den egendomen.

Om du behöver hjälp från en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis LavessonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Äktenskapsskillnad? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000