Har efterlevande make som ej är förälder rätt till arv?

2020-11-13 i Särkullbarn
FRÅGA
Vi e 4 syskon som skall ärva våran far men som nyligen gått bort det e lite oklart hur man skall ställa sig Hans fru ej våran mor, de har inga gemensamma barn har nu hans fru åberopat sin rätt enligt ÄB 3 Kap 1§ 2 st hade hon rätt till Dödsboets behållning a kronor och då behålla 4 ggr basbelopet kr. varvid dödsboets behållning på x kronor att i helhet tillfalla henne. sen står det att Den Avlidnes bröstarvingar erhåller sålunda sin laglott jämte arvslott först när hon avlider. Kan detta vara möjligt att ingen av oss får ut något av vårat arv innan. Tyvärr e det så att våran pappas fru ej är svensk men har svensktmedborgarskap, vi vet inte om hon kanske skulle flytta tillbaka till Ukraina som hon kommer ifrån och vi e lite oroliga samt rädda att när hon avlider får vi inget. Finns det något sätt att kunna bestrida hennes åberopande???
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du undrar över hur det blir med din och dina syskons rätt till arv efter er far som varit gift med någon annan än er mor. Reglerna om arvsrätt återfinns i Ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.

Särkullsbarns rätt till arv

Om arvlåtaren vid dödsfallet var gift så ska arvet tillfalla den efterlevande maken. Ett undantag från detta är om den avlidna maken har särkullbarn, alltså barn från ett tidigare förhållande med någon annan än maken. Om det inte finns några gemensamma barn i äktenskapet så ska särkullbarnen få ärva hela arvet (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Eftersom du och dina syskon är särkullbarn, och din far och hans fru inte har några gemensamma barn, har ni rätt att få hela arvet efter er far.

Efterlevande makes rätt till fyra prisbasbelopp

Det finns dock en skyddsregel för efterlevande make, som innebär att denne alltid har rätt att erhålla egendom till ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Denna regel gäller under förutsättning att makens grundbehov inte är tillgodosett på annat sätt. Behovet ska i första hand täckas med värdet av egendom som efterlevande make får genom bodelning, äger som enskild egendom eller får genom arv eller testamente efter den avlidne maken. Om det sammanlagda värdet av egendomen understiger fyra prisbasbelopp ska det som fattas om möjligt utgå ur kvarlåtenskapen.

Prisbasbeloppet år 2020 är 47 300 kr och fyra gånger detta motsvarar alltså 189 200 kr. Har din fars fru sammanlagt erhållit detta belopp på annat vis så som nämnts ovan så att hennes behov är tillgodosett, har hon alltså ingen rätt att få del av ert arv från er far. Har hon ej på detta vis fått ut 189 200 kr har hon rätt att få ut det som fattas ur ert arv.

Rätt till efterarv

Skulle det vara så att din fars frus rätt till 4 prisbasbelopp ej är tillgodosett på annat vis har hon alltså rätt att få ut det som fattas från ert arv. Ni har i så fall dock rätt till efterarv då hon avlider (3 kap. 2 § ÄB). Din fars fru ärver då det som kvarstår för att uppfylla fyra prisbasbelopp med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon inte under sin livstid genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över pengarna, men att hon i övrigt är fri att disponera över dem som hon vill. Efterarvet ska realiseras innan resten av din fars frus kvarlåtenskap ska fördelas.

Sammanfattning

Du och dina syskon kommer alltså i första hand ärva hela din fars kvarlåtenskap. Om det är så att din fars fru inte får sitt grundbehov om fyra prisbasbelopp mött på annat vis har hon dock rätt att ur ert arv få det som kvarstår för att det ska uppfyllas. Ni får då ärva det som kvarstår av detta arv genom efterarv när din fars fru avlider.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Sophia Engdahl
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll