Giftorättsgods och enskild egendom

2015-11-22 i Särkullbarn
FRÅGA
Makarna A och B har båda särkullbarn, men inga gemensamma. När någon av makarna går bort har efterlevande make(a) rätt till 50% av tillgångarna i dödsboet = giftorättsgodset, såsom sin andel i giftorättsgodset, och den avlidna makan(en)s barn har rätt till sin arvslott (50% av tillgångarna). Dock, har jag förstått, att man genom testamente kan förorda att de endast har rätt till laglotten (25% av tillgångarna). Testamenteras då resterande 25% bort till t.ex. efterlevande maka(e)?Efterlevandes enskilda egendom ingår inte i giftorättsgodset, vilket innebär att efterlevande maka(e) får behålla detta till 100%. Vad gäller enskild egendom som den avlidna makan(en) hade? Blir detta nu giftorättsgods eller tillfaller detta i sin helhet den avlidna makan(en)s särkullbarn?Dvs. är följande exempel möjligt?Summa tillgångar är 2 milj varavMake A enskild egendom = 1 miljMake B enskild egendom = 1 miljDetta skulle då innebära att om en av makarna dör blir giftorättsgodset = dennes enskilda egendom 1 milj, att fördelas med 50% till efterlevande make(a) = 500 kSEK. Resterande andel 500 kSEK är särkullbarnens arvslott, varav laglotten är hälften, dvs 250 kSEK. Den efterlevande maken(an) får alltså sin enskilda egendom 1 milj + giftorätt 500 kSEK + testamente 250 kSEK= 1.750 kSEK. Om ingen enskild egendom hade funnits hade i stället efterlevande maka(e) fått 1milj SEK i giftorätt, samt 500 kSEK i testamente. Särkullbarnen får då 500 kSEK i laglott.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler om bodelning när äktenskap upplöses finns i Äktenskapsbalken (ÄktB) och regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB).

När en make dör ska det förrättas bodelning eftersom att äktenskapet då upplöses. Har makarna endast giftorättsgods är huvudregeln att 50 % av detta kommer vara den framlidne makens kvarlåtenskap och 50 % vara den efterlevande makens giftorättsgods. Den efterlevande maken kan dock begära att få behålla sin andel av giftorättsgodset vid bodelningen enligt 12 kap 2 § ÄktB. Om makarna inte hade lika mycket giftorättsgods kommer fördelningen då bli annorlunda än 50/50.

Makarnas respektive barn kallas bröstarvingar och dessa ska ta lika lott i kvarlåtenskapen enligt 2 kap 1 § ÄB. Om vi håller oss till huvudregeln och makarna endast hade giftorättsgods ska de, precis som du säger, dela på 50 % av de totala tillgångarna. Hälften av varje bröstarvinges arvslott utgör dennes laglott enligt 7 kap 1 § ÄB. Om den avlidne maken hade ett barn utgör dennes laglott 25 % av de totala tillgångarna eller med andra ord 50 % av kvarlåtenskapen.

Huvudregeln när en arvlåtare var gift är att dennes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken och att den först avlidne makens arvingar får rätt till efterarv enligt 3 kap 1 § ÄB och 3 kap 2 § ÄB. Detta gäller dock inte särkullbarn som får ut sitt arv direkt, så länge de inte avstår sin arvsrätt till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § ÄB. Då får de efterarvsrätt på samma sätt.

Det är möjligt att upprätta testamente och på så sätt testamentera bort bröstarvingarnas hela arvslott men bröstarvingar har då rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott enligt 7 kap 3 § ÄB. Det är också möjligt att respektera bröstarvingars laglott och inte testamentera bort de 50 % som utgör laglotten, men resten av egendomen. Den som vill upprätta ett testamente kan själv välja vem denne vill testamentera sin egendom till.

Det är endast makarnas giftorättsgods som ingår i bodelningen enligt 10 kap 1 § ÄktB. Det innebär att makarnas respektive enskilda egendom inte ingår. Det är korrekt att den efterlevande maken får behålla sin enskilda egendom. Den avlidne makens enskilda egendom blir inte giftorättsgods. Den enskilda egendomen kommer istället ingå i dennes kvarlåtenskap och ska fördelas mellan dennes arvingar. Om särkullbarnen inte avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken tillfaller den enskilda egendomen särkullbarnen enligt arvsreglerna.

Som jag förstår dig har makarna enskild egendom på en miljon kronor var. Ingen av dem har något giftorättsgods. Om en av dem dör blir dennes egendom inte giftorättsgods utan förblir enskild egendom som inte ska tas med vi bodelningen. Den kommer därför inte att fördelas mellan den efterlevande maken och den avlidne makens arvingar utan de som har bäst arvsrätt kommer att dela på kvarlåtenskapen enligt arvsreglerna.

Om testatorn har respekterat sina bröstarvingars laglott kommer denne ha testamenterat som mest hälften av sin egendom dvs 500 000 kronor.

Om testamentet är till förmån för den efterlevande maken kommer denne vid den andre makens död ha kvar sin enskilda egendom värd en miljon kronor och genom testamentet ärva 500 000 kronor. Särkullbarnets kommer få 500 000 vilket också utgör dennes laglott då det är hälften av kvarlåtenskapen. Om det finns flera särkullbarn kommer de dela på de 500 000 kronorna.

Om ingen av makarna hade haft någon enskild egendom skulle deras giftorättsgods fördelats genom bodelning. Huvudregeln är att den efterlevande maken hade haft en miljon i giftorättsgods och den andra maken hade haft en miljon kronor i giftorättsgods som utgjorde dennes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen skulle fördelas enligt arvsreglerna och dennes bröstarvingar, som i detta fall var särkullbarn, skulle få dela på egendomen. Skulle det finnas ett testamente skulle den efterlevande maken få behålla sitt giftorättsgods på en miljon kronor och fått 500 000 kronor testamenterat till sig. Den avlidne makens bröstarvinge skulle få dela på 500 000 kronor som utgör dennes laglott då det är hälften av kvarlåtenskapen.

Hoppas det var svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Hanna Rappmann
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1052)
2020-06-04 Har särkullbarn rätt till dold andelsrätt i fastighet?
2020-06-03 Vad ingår i en bröstarvingens arv?
2020-06-02 Vad gäller för särkullbarns arvsrätt?
2020-06-01 Kan man göra sina särkullbarn avlösa?

Alla besvarade frågor (80717)