Genomdrivande av EU-rätt på en horisontell nivå
Hej! När kan EU-rätten åberopas med direkt horisontell effekt? Går detta att göra när EU-direktiv inte implementerats inom tidsfristen? Eller vad gäller? Jag ser bara att allt kan åberopas direkt vertikalt om det uppfyller vissa krav, men den direkt horisontella talas det sällan om.
Lawline svarar
Hej, kul att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Användningen av direkt effekt vad gäller EU-rätten har främst reglerats av EU-domstolens praxis. Jag kommer börja med att gå igenom innebörden av direkt effekt för att sedan gå vidare till hur EU-rätten kan tillämpas i både vertikala och horisontella situationer.
Principen om direkt effekt innebär att EU-rätten tillämpas direkt i nationella domstolar och lanserades för första gången i målet van Gend en Loos (mål 26/62). Både fördragsartiklar och artiklar i direktiv kan ha direkt effekt. När det gäller direkt effekt finns det vissa krav som måste vara uppfyllda. En artikel som åberopas måste vara dels ovillkorlig, dels tillräckligt precis. Kravet på att artikeln ska vara ovillkorlig innebär att rättigheten i fråga inte får vara beroende av att åtgärder ska vidtas av till exempel medlemsstaterna. Kravet på precision innebär att regeln måste vara klar och tydlig, alltså inte för generell. Kraven medför att inte är alla artiklar får direkt effekt. Vidare vad gäller möjligheten att ge artiklar i direktiv direkt effekt är denna beroende av att genomförandefristen för direktivet har löpt ut.
När en enskild person använder EU-rätten mot en medlemsstat talar vi om en vertikal situation. Detta är helt okej så länge de artiklar som åberopas mot medlemsstaten verkligen har direkt effekt. Vad gäller frågan ifall en enskild kan använda EU-rätten mot en annan enskild person så handlar det om en horisontell situation då parterna befinner sig på samma nivå.
Beträffande fördragsartiklar har EU-domstolen konstaterat att dessa kan ha såväl vertikal som horisontell direkt effekt. Många fördragsartiklar är dock direkt riktade mot medlemsstaterna varför sådana artiklar inte kan medföra skyldigheter för enskilda. Det finns dock ett antal artiklar som även skapar skyldigheter för enskilda, dessa artiklar kan åberopas på en horisontell nivå. Ett exempel på när så skett är målet Angonese (mål C-281/98).
När det gäller EU-direktiv är frågan mer omtvistad. Detta beror till stor del på att när det gäller horisontella situationer så är båda parterna utan skuld vad gäller det bristande genomförandet av direktivet i fråga. Den ena parten har litat på direktivet medan den andra har litat på nationell gällande lagstiftning. Ett mål som väl problematiserar situationen är Dori (mål C-91/92). Paola Dori hade köpt en korrespondenskurs i engelska på järnvägsstationen i Milano. Några dagar senare ville Dori frånträde köpet genom den ångerrätt hon var berättigad enligt direktivet (85/577/EEG) om avtal som ingås utanför fasta affärslokaler. Problemet var att Italien inte hade genomfört direktivet trots att genomförandefristen löpt ut. Företaget som sålt korrespondenskursen förlitade sig på italiensk rätt som inte medgav någon ångerrätt medan Dori förlitade sig på direktivet. Frågan i målet blev alltså om Dori kunde använda sig av direktivet mot företaget genom principen direkt effekt. EU-domstolen kom fram till att det här inte var möjligt.
Ett icke-genomfört direktiv kan inte, genom principen om direkt effekt, medföra skyldigheter för enskilda och kan därför inte ha direkt effekt på en horisontell nivå.
EU-domstolen har dock medgivit alternativ till direkt horisontell effekt. Det första alternativet är så kallad triangulär direkt effekt och illustreras bäst av målet Wells (mål C-201/02). Diana Wells ägde en fastighet vid ett stenbrott. Stenbrottets ägare ansökte hos myndigheterna om att få återuppta utvinningen i stenbrottet vilket beviljades. Wells klagade då hos myndigheten och hänvisade till en miljökonsekvensbeskrivning som enligt direktiv 85/337 skulle ha upprättats. I och med att direktivet inte hade genomförts begärde hon att tillståndet skulle återkallas. EU-domstolen kom fram till att även om direktiv inte kunde medföra skyldigheter för enskilda kan inte ”negativa återverkningar för tredje mans rättigheter” hindra enskilda från att åberopa sig på direktivbestämmelser. Wells fick därmed rätt. Problemet med horisontell direkt effekt kringgicks alltså genom att Wells drev en process mot staten, där ett vertikalt förhållande råder, istället för mot stenbrottsföretaget där en otillåtlig horisontell situation skulle förelegat. Vad man ska ha med sig är dock att triangulär direkt effekt blivit väldigt kritiserat och att EU-domstolens tillämpning har varierat betydligt mellan olika mål.
Ett andra alternativ till horisontell direkt effekt är horisontell indirekt effekt. Indirekt effekt innebär att nationella domstolar är skyldiga att tillämpa och tolka nationell lagstiftnings ”i ljuset av” direktivbestämmelser. Så gäller även i processer mellan enskilda. Även när det gäller indirekt effekt är direktivets genomförandefrist av betydelse. Ifall medlemsstaten inte genomfört direktivet kan indirekt effekt inte inträda förrän genomförandefristen löpt ut. Däremot ifall medlemsstaten genomfört direktivet, men på ett felaktigt sätt, inträder de nationella domstolarnas tolkningsskyldighet så snart den felaktiga genomförandelagstiftningen trätt i kraft.
Ifall det inte är möjligt för den enskilde att genomdriva EU-rätten horisontellt enligt ovan men denna har ändå lidit skada genom att medlemsstaten inte genomfört EU-rätten korrekt i nationell lagstiftning kan den enskilde kräva skadestånd från medlemsstaten. För att ha framgång med en skadeståndstalan krävs att följande tre kriterier uppfylls:
1. den rättsregeln som har överträtts har till syfte att ge enskilda rättigheter
2. överträdelsen är tillräckligt klar
3. det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och den skada som den drabbade personen lidit.
Jag ska nu sammanfatta vad som ovan redogjorts för. EU-rätten kan genomdrivas på en horisontell nivå när det gäller fördragsartiklar förutsatt att artikeln skapar skyldigheter för enskilda. Däremot kan direktiv inte få horisontell direkt effekt, istället kan direktiv endast få vertikal direkt effekt. Anledningen är att direktiv som inte genomförts inte skapar skyldigheter för enskilda. I vissa fall kan det dock vara möjligt att genomdriva EU-rätten genom triangulär direkt effekt på så vis att talan förs mot staten trots att utgången drabbar tredje mans intresse. Vidare har även nationella domstolar skyldighet att tolka nationell lagstiftning i ljuset av EU-direktiven vilket kallas indirekt effekt. Till sist kan en enskild person under vissa förutsättningar kräva skadestånd från en medlemsstat som orsakat personen skada genom att inte införliva EU-rätten i nationell lagstiftning på ett korrekt sätt.
Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga.
Med vänlig hälsning,
