Går det att skriva någon handling eller avstå ett arv för att slippa att arvet utmäts av Kronofogdemyndigheten?

2018-10-06 i Utmätning
FRÅGA
Om en bröstarvinge har skulder hos kronofogden kan något avtal eller testamente förhindra att arvet (i detta fall hälften av ett hus) utmäts av kronofogden? Om det inte går att skriva något, kan bröstarvingen avstå sin del till förmån för sina barn eller är det oundvikligt att det blir utmätt?
SVAR

Svar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!

Tillämplig lag

Då din fråga rör utmätning av egendom kikar vi närmare på utsökningsbalken (UB) och eftersom det rör samägd egendom kikar vi även på samäganderättslagen (SamL).

Kronofogdemyndigheten kan som huvudregel utmäta all gäldenärens egendom

Huvudregeln, något förenklad, är att all egendom som tillhör bröstarvingen kan utmätas, så länge egendomen inte är undantagen utmätning genom lag eller särskild föreskrift (4 kap. 2 § första stycket UB).

Vidare krävs det att det framgår att halva huset tillhör bröstarvingen i fråga, men det kravet bör vara uppfyllt genom diverse olika handlingar som upprättas i samband med arv och bytande av ägarskap (4 kap. 24 § UB).

Därutöver bör kronofogdemyndigheten i första hand se till att utmäta egendom som medför minsta möjliga kostnad, förlust eller annan olägenhet. Jag vet inte hur bröstarvingens tillgångar ser ut i ditt fall, men i den mån han eller hon har andra tillgångar som är mindre omständliga att sälja, bör huset inte tas i utmätning (4 kap. 3 § andra stycket UB).

Följande utmätningsordning, i det följande något förenklad, står att finna på Kronofogdemyndighetens hemsida:

1.Kontanter, 2 Skatteåterbäring, 3.Lön, 4.Fonder och aktier,5. Bilar och andra lösa saker, 6.Hus, 7.Skepp, flygplan, tvistiga anspråk osv.

Det ovannämnda ger visserligen inget skydd mot utmätning, men pekar på att huset inte nödvändigtvis måste utmätas, beroende på bröstarvingens övriga tillgångar och hur stora skulderna är. Som du ser själv kommer hus ganska långt ned på Kronofogdemyndighetens prioriteringslista.

Enbart samägandet ger inget skydd i sig

Då det av förutsättningarna i din fråga framgår att bröstarvingen får hälften av huset genom arv, förutsätter jag att det finns en annan bröstarvinge med i bilden, som får resterande del.

De två arvingarna har då samäganderätt (1 § SamL).

Samäganderätten ger inte i sig skydd från indragning, dvs. att huset säljs i sin helhet på exekutiv auktion efter utmätning, trots att endast den ena av de två samägarna är föremål för utmätning hos kronofogdemyndigheten (8 kap. 8 § första stycket UB).

Givetvis får bara bröstarvingens del i huset tas i anspråk. Resterande del av pengarna får ges tillbaka till den andre ägaren av huset efter försäljningen.

Huset kan skyddas från utmätning genom att ett överlåtelseförbud skrivs

För att helt och hållet förhindra att huset tas i anspråk för utmätning hos kronofogdemyndigheten kan det, mycket riktigt, i testamentet skrivas in att huset exv. ska stanna i släkten i generationer och att det inte får överlåtas genom exv. försäljning.

Egendom med överlåtelseförbud får inte utmätas (5 kap. 5 § första stycket UB).

Däremot riskerar den andre ägaren att inte heller kunna sälja sin del av huset. Även om överlåtelseförbudet bara skulle gälla den skuldsatte, kan det vara svårt att hitta någon som är villig att köpa den andra halvan av huset. Jag vet inte vad det gäller för typ av hus, men det borde i regel vara enklare att exv. sälja vidare ena halvan av ett flerfamiljehus, än att sälja hälften av ett enplanshus.

Genom en sådan föreskrift sätter man nämligen samäganderättslagens regler ur spel och möjligheten för den andra arvingen att få hela huset sålt på offentlig auktion går då om intet (jfr. 6 § SamL).

Huset kan också skyddas från utmätning genom ett arvsavstående

Som du själv är inne på skulle en utmätning av huset kunna skyddas genom att den skuldsatte arvingen avstår sin rätt till arvet när arvet ska fördelas, vilket följer av ett rättsfall av Högsta Domstolen (NJA 1993 s. 34).

Detta förfarande förutsätter dock ett ovillkorligt arvsavstående, dvs. att den skuldsatte avstår sitt arv till förmån för hans egna närmaste arvingar i ett direkt nedåtgående led, i första hand vanligtvis egna barn.

Viktigt att ha i åtanke är då också att barnen ska vara över 18 år gamla och ha flyttat hemifrån. Annars anses arvet ändå tillhöra den skuldsatte arvingen.

Ett riktat arvsavstående (närmast att likställa med gåva), om den skuldsatte skulle peka ut en specifik person som ska få arvet istället, kan återvinnas och tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten, varför det inte är ett alternativ.

Sammanfattning och råd

Huvudregeln är att all egendom som tillhör den skuldsatte kan utmätas. I det här fallet innebär det att huset säljs och att den andre arvingen får hälften av pengarna från försäljningen.

Däremot kommer hus ganska långt ned på Kronofogdemyndighetens prioriteringslista och om det finns annan egendom att utmäta, bör de i första hand utmäta denna. Det sagda ger visserligen inget skydd mot utmätning, men visar att huset inte nödvändigtvis kommer att utmätas, trots att den andra arvingen har mycket skulder.

Sedan konstaterade vi att samägandet i sig inte gav något skydd mot utmätning. Kronofogdemyndigheten kan trots det utmäta hela huset och sedan ge den andra arvingen hälften av pengarna efter avslutad försäljning.

Vill man vara helt säker på att huset inte kan utmätas gör man bäst i att skriva ett överlåtelseförbud i testamentet. I det här fallet gör man kanske bäst i att bara ge den skuldsatte ett överlåtelseförbud, eftersom den andra arvingen då fortfarande har en möjlighet att sälja sin del av huset och få ut pengar, i den mån man skulle vilja det. Vill man bevara huset i släkten kan man med fördel ge båda arvingarna ett överlåtelseförbud.

Vet du om den skuldsatte arvingen har mycket tillgångar i övrigt och att dessa täcker skulderna behöver ingenting skrivas. Jag anser att ingenting då heller bör skrivas, eftersom det, som vi sett, kan bli problematiskt med överlåtelseförbud. Detta förutsätter givetvis att man inte är orolig för att den skuldsatte kommer att skuldsätta sig än mer, vilket givetvis alltid är en risk.

En sådan föreskrift är dock i praktiken problematisk, som tidigare nämnt, i den mån det rör sig om exv. ett enplanshus och ingen är villig att köpa endast hälften av huset. Då kan det bli så att båda arvingarna får nöja sig med att ha kvar huset, men aldrig kommer kunna sälja det för att få ut pengar.

Ett annat alternativ är också att den skuldsatte arvingen vid arvsdelningen villkorslöst avsäger sig arvet till förmån för sina egna släktingar i ett direkt nedåtgående led (vanligtvis egna barn). Viktigt att tänka på är då att barnen ska vara över 18 år gamla och ha flyttat hemifrån, eftersom arvet annars ändå anses tillhöra den skuldsatte.

Ett mot en viss person riktat arvsavstående är nämligen att anse som en gåva och kan återvinnas, varpå Kronofogdemyndigheten kommer kunna utmäta arvet.

Vad man bör göra beror därför i första hand på vad den andra arvingen vill åstadkomma.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en trevlig helg!

Med vänliga hälsningar

Mattias Törnström
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Utmätning (312)
2018-11-14 Vad krävs för utmätning av fast egendom?
2018-11-14 Kan kronofogden utmäta en avliden persons livförsäkring?
2018-11-13 Vid utmätning presumeras den skuldsatte vara ägare till egendom i hens besittning
2018-11-11 Kan vår gemensamma bostadsrätt utmätas för vår sons skulder?

Alla besvarade frågor (61959)