Frågor om provisorisk förvaltning vid dödsfall
Hej,
om en person går bort och det är ett testamente med en arvtagare till lösöre och fem andra till andra tillgångar (pengar, bostadsrätt, aktier etc) – vem har ansvaret för tillgång till lägenheten, nyckel, säga upp abonnemang, försäkringar etc, betala räkningar tills dödsboet är klart? Och om en person som inte står som arvtagare eller är släkt med arvtagaren har nyckel och tillgång – vad händer då?
Det är komplicerat att reda ut ansvaret när man är så många arvtagare men jag tänkte att jag får börja någonstans. Det hänger i luften.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!
Eftersom din fråga rör vem som tar hand om den egendom den avlidne efterlämnar såsom saker, skulder, avtal m.m. i direkt anslutning till dödsfallet är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) aktuell.
Om inte en boutredningsman har utsetts av dödsboet ska dödsbodelägare såsom efterlevande make/sambo, arvingar, universella testamentstagare gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning, ÄB 18 kap. 1 § första stycket. Eftersom det verkar finnas ett testamente i bilden ska testamentet dessutom godkännas eller klandras av de berörda dödsbodelägarna.
Dock måste förvaltning och vård av egendom först ske provisoriskt, eftersom det tar tid innan samtliga dödsbodelägare kommer på plats. Frågan är därför vad som händer precis vid dödsfallet. ÄB 18 kap. 2 § stadgar att boet ska vårdas av den dödsbodelägare som sammanbodde med den avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Finns ingen sammanboende person ska en hyresvärd, hushållsmedlem eller någon annan som är närmast ta hand om egendomen. Denna person ska genast underrätta om dödsfallet till resterande dödsbodelägare och ha ansvaret tills dess att egendomen har tagits hand av samtliga dödsbodelägare. Personen behöver alltså ta reda på vilka som är dödsbodelägare. Vilka som är dödsbodelägare står i ÄB 18 kap. 1 § och kan läsas tillsammans med ÄB 2 kap. som beskriver arvsordningen.
Den som ska vårda boet ska säga upp abonnemang, försäkringar, betala räkningar, men även bestämma tid och ort för ett bouppteckningssammanträde. Två kunniga och trovärdiga goda män ska utses och samtliga dödsbodelägare ska kallas i god tid, ÄB 20 kap. 2 §. En bouppteckning görs senast tre månader efter dödsfallet och är en legitimationshandling som visar dödsbodelägarnas rätt att företräda dödsboet, och senare få rätt till arv, ÄB 20 kap. 1 §.
Dessutom bör den vårdande personen anteckna hur den avlidnes tillgångar och skulder såg ut vid dödsfallet i enlighet med ÄB 20 kap. 4 §, så att det finns dokumentation. Enligt ÄB 20 kap. 6 § ska denna person också lämna uppgifter om boet såsom bouppgivare, eftersom den personen oftast känner till boet bäst.
Om en person som inte är arv- eller testamentstagare har tillgång till egendomen som någon dödsbodelägare ska få i arv via ett testamente bör de berörda informeras om situationen. Testamentstagarna har rätt till egendomen efter att arvskiftet har skett, så det är mycket som ska göras innan det är definitivt att personerna har ärvt sakerna via testamentet. Information och dialog är därför att föredra. Jag förstår inte om det handlar om att någon annan t.ex. äger bostadsrätten som ska testamenteras bort eller liknande, så därför blir det ett generellt svar på denna delfråga.
Hoppas att du fick klarhet och att mitt svar hjälper dig framåt!
Med vänlig hälsning,
