Frågor om arv, testamente och särkullbarn

2016-02-03 i Särkullbarn
FRÅGA
Jag är gift. Vi har 2 barn och min fru ett barn från tidigare äktenskap. Nettotillgångarna är exempelvis 12 miljoner kronor. Vi har testamente. Vi väntar oss att den först avlidnes barn tar ut sin laglott, dvs 2,5 miljoner kronor, vilket inte är något problem. Vi vill att barnen ska få i princip ha fått lika efter vid den sist avlidnes död, med hänsyn tagen till laglotten vid den först avlidnes död, och måste i så fall förstås skriva det i testamentet. 1) Hur bör detta formuleras? 2) Hur beräknar man i praktiken detta? Antag t.ex. att kvarlåtenskapen efter den sist avlidne uppgår till 9 miljoner kronor. 3) Vilken hänsyn tas till ändrat realvärde över tid. Används konsumentprisindex? Hur ska man skriva in detta i testamente? 4) Hur fördelas kvarlåtenskapen om man inte anger i testamente att de tre särskullebarnen ska få lika mycket efter den sist avlidnes död, med hänsyn till laglotten?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag förstår den som bestående av följande delfrågor:

1. Hur kan ett testamente formuleras så att era två gemensamma barn erhåller lika mycket efter er båda i arv som din frus särkullbarn?

2. För det fall att särkullbarnet tar ut sin laglott av arvet vid sin förälders död hur beräknas värdet av den laglotten i förhållande till det arv som utgår när den efterlevande maken så småningom avlider?

3. Tas det någon hänsyn till pengars relativa värde i förhållande till tiden?

4. Hur fördelas arvet enligt den legala arvsordningen om särkullbarnet tar ut sin laglott vid moderns död?

När någon som har ingått äktenskap avlider kommer äktenskapet först upplösas och en bodelning ska göras där det ska klargöras vad som tillhör den efterlevande maken och vad som tillhör dödsboet. När detta sedan är klart ska arvet fördelas mellan den avlidnes arvingar. Detta sker antingen enligt den legala arvsordningen eller enligt testamente.

Eftersom ni båda har barn har ni båda även bröstarvingar att ta hänsyn till när ni upprättar testamente. Eller rättare sagt behöver ni inte ta hänsyn till dem men om testamentet kränker deras laglott kan de begära jämkning av testamentet och likväl få ut sin laglott enligt 7:1 och 7:3 ÄB.

Således står det er fritt att testamentera er egendom till vem ni vill så länge ni inte kränker era bröstarvingars laglotter. I din frus fall är det oproblematiskt eftersom hennes kvarlåtenskap även utan testamente hade fördelats lika mellan hennes tre barn.

När det gäller dig så vill du testamentera en del av din kvarlåtenskap till någon som inte är din bröstarvinge och det måste då utredas om detta kränker dina bröstarvingars laglott eller ej. Laglotten utgörs utav halva arvslotten enligt 7:1 ÄB. Det står dig alltså fritt att testamentera bort halva din kvarlåtenskap utan att detta kränker dina bröstarvingars laglott och eftersom den del du vill testamentera endast utgör 1/3 av din kvarlåtenskap så är detta möjligt.

Om särkullbarnet väljer att ta ut sin laglott vid dennes mors död har han rätt till 1/6 av hennes dåvarande förmögenhet. I och med detta har han även rätt till ett efterarv som sedan ska beräknas när den efterlevande maken sedan avlider. Efterarvet beräknas genom att en kvotberäkning görs när frun avlider där det räknas ut vad den efterlevande maken erhåller med fri förfoganderätt och hur stor denna del är i förhållande till den efterlevande makens totala förmögenhet. Låt mig för tydlighetens skull exemplifiera med siffror.

Frun avlider och hennes kvarlåtenskap uppgår till 6 000 000 kr. Därefter erhåller särkullbarnet sin laglott om 1/6 vilket innebär att särkullbarnet får 1 000 000 kr. Resterande 5 000 000 kr ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt enligt testamente. Den efterlevande maken har en total förmögenhet efter han erhållit arvet om 10 000 000 kr. Det innebär att 1/2 av hans förmögenhet innehas med fri förfoganderätt.

När han sedan går bort så ska 5/10 av hans förmögenhet fördelas mellan den tidigare avlidne makans arvingar. Detta oberoende av om hans förmögenhet nu ökat eller minskat, med vissa undantag men mer om det nedan, vilket återigen kräver en del uträkningar.

Låt säga att den efterlevande makens förmögenhet på dödsdagen uppgår till 12 000 000 kr så har hans tidigare avlidne frus arvingar rätt att få 1/2 av detta alltså 6 000 000 kr. Medans resterande del ska fördelas mellan den efterlevande makens arvingar. Detta skulle innebära att särkullbarnet efter sin mor kommer ärva 1/6 i efterarv medans dennes syskon kommer erhålla resterande 5/6 av moderns efterarv då de inte fick ut något när hon avled.

Den efterlevande maken har dock genom testamente förordnat att kvarlåtenskapen ska fördelas jämnt mellan de tre barnen varför de erhåller 1/3 vardera. Detta ger att barnen genom arv får:

Gemensamt barn 1: 1/3 av faderns kvarlåtenskap + 5/12 av moderns efterarv = 5 500 000 kr.

Gemensamt barn 2: 1/3 av faderns kvarlåtenskap + 5/12 av moderns efterarv = 5 500 000 kr.

Särkullbarn: 1/6 av moderns efterarv = 1 000 000 kr.

Någon hänsyn tas inte till pengars relativa värde och det räknas normalt inte upp med hjälp av något index även om detta går att reglera genom exempelvis ett prisindex i ett testamente som du beskriver i frågan.

När de gäller de exakta formuleringarna för att uppnå dessa resultat så är det något som faller utanför tjänsten med expressfråga men vi kan givetvis bistå med upprättande av testamente om det är något ni vill ha hjälp med.

Jag hoppas detta var svar på din fråga.

Vänligen,

Robert Lindström
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1052)
2020-06-04 Har särkullbarn rätt till dold andelsrätt i fastighet?
2020-06-03 Vad ingår i en bröstarvingens arv?
2020-06-02 Vad gäller för särkullbarns arvsrätt?
2020-06-01 Kan man göra sina särkullbarn avlösa?

Alla besvarade frågor (80684)