Fråga om samtyckeslagen

Hej. Jag har en fråga om den nya samtyckeslagen. Jag inledde en relation med en kvinna, men hon bestämde sig för att bryta upp. Det sade hon emellertid inte, utan hon fortsatte att skicka meddelanden med kramar och pussar för att hon skulle få en natt till. Allt var ju frivilligt från min sida eftersom jag trodde att vi skulle fortsätta relationen, men hon sa inget om det planerade uppbrottet, och hade hon gjort det visste hon ju att jag skulle ha sagt nej. Dagen därpå bryter hon upp, och så småningom kommer ett SMS där hon medger att hon känner sig som en skitstövel som lätt kan ses som att ha utnyttjat mig.

Hur ställer sig lagstiftningen i det här fallet? Hon visste ju att jag inte hade lämnat samtycke till sex om jag hade vetat om att hon skulle bryta upp, och därför undanhöll hon sanningen för att få sex en gång till. Är det då ett brott mot samtyckeslagen?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Samtyckeslagen

Grunden för den nya samtyckeslagen är att gränsen mellan en straffri och en straffbar gärning går vid om deltagandet i den sexuella handlingen är frivillig eller inte. Det krävs därmed inte längre att gärningspersonen har använt sig av våld eller hot eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation för att gärningen ska vara straffbar som våldtäkt. Bestämmelsen ger uttryck för att en sexuell handling mot någon som inte deltar frivilligt innebär en kränkning av den personens ovillkorliga rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande (6 kap. 1 § brottsbalken).

Frivilligheten måste föreligga då den sexuella handlingen företas och bestå under hela handlingen. Frivilligheten måste kommuniceras genom ord eller handling för att godtas. I praktiken innebär det att endast ett "ja" eller ett aktivt deltagande i handlingen ska kunna tolkas som frivillighet av den eller de övriga som deltar. I lagen anges inte närmare hur frivilligheten ska komma till uttryck. Det kan i och för sig tyckas rimligt att samtliga inblandade i en sexuell samvaro muntligen ger uttryck för att de vill delta. Just sexuell samvaro föregås emellertid sällan av en närmare diskussion parterna emellan om vad som ska ske. I stället kan det vara så att samvaron växer fram successivt genom parternas handlande, t.ex. genom ömsesidigt utväxlande av kyssar, kramar och smek.

Bedömningen av om en målsägande har deltagit frivilligt eller inte ska grundas på situationen i dess helhet. En persons inre önskan att inte delta i den sexuella handlingen är inte tillräcklig för straffansvar, om personen de facto går med på handlingen. Det avgörande är om personen haft möjlighet att "fritt ta ställning" till om han eller hon ska delta. Detta ska förstås så att personen själv måste ha kunnat bestämma om deltagandet och inte av någon anledning känt sig tvungen att delta eller varit ur stånd att bedöma sitt agerande. Annars föreligger straffrättsligt ansvar.

Att vilseledas till sexuellt umgänge

Regeringen diskuterade i propositionen just ansvarsfrihetsgrunder som redan har sin specifika betydelse i (24 kap. 7 § brottsbalken), men som inte fullt överensstämmer med den innebörd begreppet bör ha om det används i samband med sexualbrott. Om man uppställer samtycke som rekvisit för att handlingen inte ska vara brottslig och därmed avser samtycke i den mening det har som ansvarsfrihetsgrund, kommer också fall där samtycket inte getts med "full insikt" om relevanta förhållanden att grunda ansvar. Villfarelse rörande någon omständighet av betydelse medför enligt ansvarsfrihetsbestämmelsen att samtycket blir utan verkan. Att lura sig till sexuellt umgänge genom löften om t.ex. en kärleksrelation eller genom att utge sig för att vara en känd person skulle innebära att samtycket inte är giltigt. Sådana fall av vilseledanden bör inte grunda ansvar för sexualbrott.

Ett deltagande kan därmed anses frivilligt även om målsäganden inte haft full insikt om relevanta förhållanden. Att någon lurats att delta i sexuell samvaro genom osanna påståenden medför inte att deltagandet ska anses ofrivilligt. Att lura till sig sexuellt umgänge genom löften om en kärleksrelation bör inte grunda ansvar för sexualbrott.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Robin ForslövRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Sexualbrott, 6 kap. BrB? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo