Fråga om hur särkullbarns laglott kan påverka makes arvsrätt, efterarvsrätt och makars gemensamma testamente. Även fråga om huruvida den efterlevande maken kan ändra det gemensamma testamentet?
Jag o hustrun har ett gemensamt testamente där den . efterlevande skall ärva allt.Ett tidigare äktenskapsförord är slopat. All egendom är nu giftorätt, men vi har egna bank o aktiekonton. Jag har ett särkullbarn o hustrun har tre. Inga gemensamma. Vi har uttryckt vår önskan om att alla fyra skall ha lika delar när den siste av oss avlider. Hur gör vi för att stoppa att någon av barnen begär ut sin laglott när en av oss avlider? Om detta går att göra, hur räknar vi ut dennes laglott? Testamentet är gemensamt. Kan den efterlevande maken ändra detta? Mvh
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Denna fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB) och olika arvsrättsliga frågor som mestadels regleras däri.
Kan ni förhindra att era barn utkräver sina laglotter?
Din första fråga handlar om huruvida ni kan stoppa någon av era särkullbarn från att begära sin laglott när en av er avlider.
Detta är tyvärr inte möjligt att göra i dagens läge. Enligt 7:1 ÄB utgör halva arvslotten som annars tillkommer en bröstarvinge, dennes laglott. Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge skulle ärvt om inget testamente fanns. Enligt 7:3 ÄB har bröstarvingar rätt att utkräva sin laglott då den inskränkts genom testamente. Denna rätt är i princip ovillkorlig och gäller för bröstarvingar.
Vad detta närmare innebär är att ditt barns laglott kommer att utgöra hälften av din kvarlåtenskap. Vad gäller din hustru kommer hennes barns laglotter att utgöra 1/6 var av hennes kvarlåtenskap. Totalt kan alltså hälften av din respektive din frus kvarlåtenskap komma att utkrävas som laglotter av ditt respektive hennes särkullbarn.
Hur kan ni göra för att på bästa sätt få igenom er önskan?
Eftersom att särkullbarnen har en ovillkorlig rätt att kräva ut laglotten när deras respektive förälder dör finns det inget klockrent sätt för er att få igenom er vilja. Jag kommer i det följande gå igenom olika situationer som ni bör ha i åtanke när ni funderar på hur ni ska utforma ert testamente.
Om ditt eller din frus barn gör avstående till förmån för den efterlevande
En möjlighet är att särkullbarnen istället för att direkt kräva sina laglotter gör ett så kallat avstående till förmån för den efterlevande. Detta innebär i rättslig mening inte ett avstående från laglotten. Vad det istället innebär att barnet skjuter upp sin rätt till laglotten till dess att den efterlevande dött (se 3:9 ÄB).
Om exempelvis du dör först och ditt barn gör ett avstående till förmån för din hustru kommer en kvotdel av hennes förmögenhet att innehas med endast så kallad "fri förfoganderätt". Att inneha en förmögenhet med fri förfoganderätt innebär att man inte får förfoga över den delen av sin förmögenhet genom testamente, och att den alltså redan är "reserverad" att tillfalla någon efter personens död. I övrigt gäller ingen skillnad, och man får alltså under sin livstid förbruka hela sin förmögenhet även om hela eller en del av den innehas med endast fri förfoganderätt. Begränsningen är alltså endast att man inte får förfoga över den delen med testamente. Motsatsen till fri förfoganderätt brukar kallas "full äganderätt".
Jag kommer i det följande visa i ett exempel hur denna kvotdel som innehas med fri förfoganderätt räknas ut.
Om du dör först kommer som vanligt en bodelning att ske. Vi antar att ni båda har lika mycket skulder och tillgångar och att resultatet av bodelningen blir att ni får egendom till ett värde av 500.000 var. Din kvarlåtenskap blir då 500.000. Ditt barns laglott blir därmed 250.000. Vi säger att hen gör ett avstående av sin laglott till förmån för din fru enligt 3:9 ÄB. Vi ska då räkna ut hur stor kvotdel av hennes förmögenhet som hon endast kommer att inneha med "fri förfoganderätt". Då tar vi och jämför 250.000 med din frus totala förmögenhet, vilket blir 25% (man tar laglotten på 250.000 genom den totala förmögenheten hon har efter arvet från dig som ju blir 1.000.000).
Detta innebär att hon i så fall kommer att inneha 25% av sin förmögenhet endast med fri förfoganderätt. Detta innebär att om hon sedan har 5.000.000 när hon dör exempelvis 10 år senare, kommer 25% av detta att tillfalla ditt särkullbarn som den uppskjutna laglotten, vilket blir 1.250.000.
I detta fall blir det som ni då ville, eftersom det för de resterande särkullbarnen finns 1.250.000 kvar till vardera av dem. Alla får alltså lika mycket.
Om ditt eller din frus barn kräver ut sina laglotter direkt
En risk är dock som sagt att särkullbarnen kräver ut sina laglotter, antingen ditt barn eller din hustrus barn, beroende på vem av er som dör först. Detta innebär att hälften av den först avlidne makens kvarlåtenskap går direkt till barnen.
Detta utgör alltså en risk för den efterlevande som ju kan drabbas ekonomiskt om särkullbarnen till någon av er utkräver sin laglott direkt.
Kan den efterlevande maken ändra sitt testamente efter den andra makens död?
Svaret på denna fråga är ja.
Om exempelvis du dör först och det gemensamma testamentet gäller kommer detta testamente att tillämpas på din kvarlåtenskap. Det finns dock inget som hindrar att din fru efteråt gör ett nytt testamente till sig själv som gör det gemensamma testamentet ogiltigt för hennes del. Hon kan dock då endast påverka hennes egen kvarlåtenskap. Hur ditt arv ska fördelas regleras ju fortfarande helt av det gemensamma testamentet.
Det är ofta förekommande att det just händer att en efterlevande make gör ett nytt testamente efter sin makes död och då frångår det som stod i det gemensamma testamentet. Vad detta innebär kan beskrivas med ett exempel.
Vi tänker oss att ni nu har detta gemensamma testamente som säger att den efterlevande av er ska ärva den först avlidne. Samt att när den efterlevande dör så ska era fyra särkullbarn ärva ¼ var av er totala kvarlåtenskap, alltså lika mycket var.
Vi antar vidare att du avlider och efter bodelning har en kvarlåtenskap om 500.000. Vidare antar vi att din fru har lika mycket efter bodelningen, alltså 500.000. Hon får då totalt 1.000.000. Detta innebär att hon innehar 50% av sin förmögenhet med fri förfoganderätt. 50% av hennes egendom utgör alltså det som efter hennes död ska tillfalla de du bestämt som efterarvingar i ert gemensamma testamente.
Vi tänker oss dock att din fru något år efter din död gör ett nytt testamente med innebörden att all hennes kvarlåtenskap ska gå till en helt utomstående. Därefter avlider hon och har då en kvarlåtenskap värd 5.000.000.
50% av dessa 5.000.000, alltså 2.500.000, innehas med fri förfoganderätt och ska fördelas enligt din vilja som uttryckt i det gemensamma testamentet. Eftersom att förutsättningarna har förändrats radikalt jämfört med när du skrev på det gemensamma testamentet får man göra en tolkning av din vilja och fördela din kvarlåtenskap därefter.
Sammanfattning
Som ni märker är det inte helt okomplicerat att planera utfallet av sitt arv. Det finns flera saker som man bör tänka på om man vill ha det på ett specifikt sätt, och tyvärr finns det flera saker som man inte alls har kontroll över (som laglotten). Just laglotten utgör ju dock ett särskilt starkt skydd för bröstarvingar som gör att ni, oavsett hur ni gör, inte riskerar att göra era barn helt arvlösa.
Jag hoppas dock att jag svarat på din fråga och belyst några av de rättsliga aspekterna i din situation.
Eftersom att du har beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa upp dig på måndag klockan 17:00. Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se. Du är även välkommen att maila mig om du har följdfrågor angående mitt svar.
Med vänliga hälsningar,
