Fråga om förmånstagarförordnande i livförsäkring går att utmäta, om förmånstagaren har skulder
Jag har en livförsäkring där min son är förmånstagare.Kan kronofogden ta dessa pengar eftersom han har skulder där?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag presumerar att din fråga rör individuell livförsäkring, eftersom du skriver just livförsäkring. Om du istället har en gruppersonförsäkring eller kollektivavtalsgrundad personförsäkring, rekommenderar jag att du skickar in en ny fråga.
Inledningsvis kommer jag att gå igenom vilken lag som är tillämplig på livförsäkringar. Därefter kommer jag att gå igenom vad ett förmånstagarförordnande innebär och vilka formkrav som ska vara uppfyllda för att ett förmånstagarförordnande ska bli giltigt. Därefter kommer jag att utreda ifall ett förmånstagarförordnande kan utmätas om den som är förmånstagare (dvs. den berättigade) har skulder, och vad som gäller angående utmätning av livförsäkring. Avslutningsvis ska jag försöka besvara vad som gäller i ditt fall samt ge råd om vad du bör göra nu.
Vilken lag är tillämplig på livförsäkringar?
När det gäller privata försäkringar (det vill säga inte socialförsäkring och liknande), tillämpas Försäkringsavtalslagen, ofta förkortad FAL (här). 1 kap 2 § 1 st FAL (här) anger att bestämmelserna i kap 10–16 i nämnda lag tillämpas på individuell livförsäkring, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som tecknas hos ett försäkringsbolag. Individuell livförsäkring, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring kallas med en gemensam definition för personförsäkring.
Vad innebär ett förmånstagarförordnande?
Förfogande över försäkringen regleras i 14 kap FAL, och gäller alltså för personförsäkringar (se stycket ovan). Försäkringstagaren (den som tecknar en försäkring) har rätt att själv förfoga över en personförsäkring genom förmånstagarförordnande, se 14 kap 1 § 1 st FAL (här). Vid livförsäkring är möjligheten att göra ett förmånstagarförordnande betydelsefullt, eftersom försäkringstagaren kan bestämma vem försäkringen ska tillfalla. Beloppet övergår direkt till mottagaren utan att ingå i dödsboförvaltningen, se 14 kap 7 § 1 st FAL (här).
Formkrav för förmånstagarförordnande
Ett förmånstagarförordnande kräver skriftlig form, ett egenhändigt undertecknat meddelande till försäkringsbolaget, se 14 kap 3 § 1 st FAL (här). Enligt Bertil Bengtssons bok Försäkringsavtalsrätt (som till stor del är en lagkommentar till Försäkringsavtalslagen) innebär detta krav att det inte duger att skicka förordnandet med e-post till försäkringsbolaget. Bengtsson menar att det idag finns skäl att godta ett digitalt skriftligt förordnande med elektronisk underskrift (jag drar slutsatsen att han menar undertecknande genom BankID), även om det inte finns stöd för detta i motiven till lagen.
Ett förmånstagarförordnande kan även göras genom att det tas in i försäkringsvillkoren, se 14 kap 3 § 2 st FAL (här). Ett förmånstagarförordnande som tas in i försäkringsvillkoren förlorar sin verkan om försäkringstagaren gör ett nytt förordnande enligt 1 st (här). Enligt Bertil Bengtssons bok Försäkringsavtalsrätt kan ett muntligt förordnande inte bli giltigt genom att försäkringsbolaget antecknar det i försäkringsbrevet. Det är inte heller möjligt att göra ett giltigt förmånstagarförordnande genom testamente.
14 kap 3 § 3 st FAL (här) anger att det gäller samma formkrav som enligt 1–2 st om man vill föra in ett villkor om att ett försäkringsbelopp eller en försäkring ska vara mottagarens enskilda egendom.
Kan ett förmånstagarförordnande utmätas om den som är förmånstagare har skulder?
Huvudregeln är att en försäkring och ersättning som utfaller från denna får tas i anspråk för försäkringstagarens och någon annan berättigads skulder, se 15 kap 1 § FAL (här). Försäkringstagaren är den som har tecknat försäkringen, dvs. den som har ett avtal med försäkringsbolaget. Annan berättigad kan vara en försäkrad (försäkringstagaren och den försäkrade är ofta samma person men behöver inte vara det) eller en förmånstagare.
Vad gäller angående utmätning av livförsäkring?
15 kap 9 § FAL (här) ger skydd för den berättigade gentemot hans eller hennes egna borgenärer, det vill säga om försäkringstagaren har dött, och ersättning/förmånstagarförordnande tillkommer en annan person, och denne har skulder. Av första stycket framgår att tills försäkringsersättningen betalas ut gäller samma skydd som enligt 15 kap 5 § FAL (här), som fäster avgörande vikt vid försörjningsskyldighet.
Efter att ersättningen har betalats ut begränsas skyddet på liknande sätt som enligt 5 kap 7 § 2 st Utsökningsbalken (här), denna paragraf gäller dock skadestånd som tillkommer gäldenären (dvs. den som är skyldig någon annan pengar). Det förutsätts att det utbetalda beloppet hålls avskilt. Även belopp som inte hålls avskilt kan tas i anspråk upp till två år efter utbetalningen, om inte den som är berättigad behöver beloppet för sin försörjning eller för att fullgöra underhållsskyldighet.
Vad gäller i ditt fall, och vad kan du göra nu?
Jag har gått igenom huvudregeln, men det kan skilja sig beroende på vad det är för försäkring. Om en personförsäkring (dit livförsäkringar hör) kan utmätas beror bland annat på vad det är för typ av försäkring. Personförsäkringar kan ibland vara utmätningsfria, alltså att de inte går att utmäta. Kapitalförsäkringar är däremot ofta möjligt att utmäta. Pensionsförsäkringar är svårare att utmäta.
Eftersom försäkringsavtalet gäller mellan dig och försäkringsbolaget rekommenderar jag att du kontaktar försäkringsbolaget och frågar vad som gäller, dvs. om försäkringen är utmätningsbar och om det är något du eller din son kan göra för att beloppet eller en del av det ska vara skyddat från utmätning.
Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.
Vänligen,
