Fråga om bidragsbrott
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Bidragsbrottslagen
Enligt (2 § bidragsbrottslagen) döms den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Vad som är ett ringa brott måste avgöras med hänsyn till samtliga omständigheter vid brottet. Det är dock främst fråga om gärningar som rör små belopp. Det riktvärde som brukar användas för gränsdragningen mellan bedrägeri och bedrägligt beteende bör kunna vara till ledning för bedömningen av dessa fall. Enligt åklagarmyndighetens vägledning kan ett bidragsbrott anses som ringa om beloppet understiger 1 500 kr. Straffet för bidragsbrott av normalgraden är fängelse i högst två år. Enligt åklagarmyndighetens vägledning bör brott som avser belopp i intervallet 1 500 kr till fem prisbasbelopp kunna bedömas som brott av normalgraden.
Av (3 § bidragsbrottslagen) följer att om brottet som avses i 2 § är grovt, döms för grovt bidragsbrott till fängelse, högst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas
- Om brottet rört betydande belopp,
- om den som begått brottet använt falska handlingar, eller
- om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning.
Med “betydande belopp” ska förstås som fem prisbasbelopp eller mer vilket är 48 300 kr x 5 = 241 500 kr. Möjligen ligger gränsvärdet något högre vid bedrägeri och därmed även vid grovt bidragsbrott.
Viktigt att påpeka är att bestämmelserna om bidragsbrott i 2-4 §§ bidragsbrottslagen utgör en specialreglering (lex specialis) i förhållande till brottsbalkens bestämmelse om bedrägeri, liksom till andra brott i brottsbalken. Det innebär att om gärningen uppfyller rekvisiten för såväl bidragsbrott som bedrägeri ska endast bidragsbrottslagen tillämpas.
Återfall i brottslighet
I (29 kap. 4 § BrB) nämns att vid straffmätningen ska rätten, utöver brottslighetens straffvärde, i skärpande riktning ta hänsyn till om den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott, om inte förhållandet beaktas genom påföljdsvalet eller i tillräcklig utsträckning genom förverkande av villkorligt medgiven frihet. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade eller brottsligheten i båda fallen är särskilt allvarlig.
Enligt (30 kap. 4 § BrB) ska vid val av påföljd rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Därvid ska rätten beakta sådana omständigheter som anges i (29 kap. 5 §).
I andra stycket framgår att som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott.
Det finns därmed en risk att domstolen beaktar att du tidigare har gjort dig skyldig till bedrägeri vilket är ett liknande brott som bidragsbrott. Vad gäller tiden mellan brotten brukar man säga att efter det att tre till fyra år har gått sedan senaste lagföring spelar den tidigare brottsligheten ingen roll eller i vart fall betydligt mindre roll. Förekomsten av tidigare brottslighet utgör dock ett skäl för att skärpa påföljden. Hur domstolen väljer att se på saken kan jag tyvärr inte besvara.
Det går tyvärr inte att besvara frågan mera specifikt mot bakgrund av den information som getts. Jag hoppas dock att informationen ovan kan ge dig vägledning i vilket straff du kan komma att dömas för.
Hoppas du fick svar på din fråga!
