Fråga om ansvar som medhjälpare
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du hör av dig till oss på Lawline med din fråga,
Inledningsvis vill jag tacka dig för en så detaljrik beskrivning av din fråga, då jag kan ge dig ett mer uttömmande svar. Jag kommer därför dela upp din beskrivning i två delar - del 1 om skillnaden mellan medgärningsmannaskap och medhjälp - del 2 om åtal (alternativa ansvarsyrkanden). Alltså första delen handlar om den straffrättsliga delen av din fråga om vilka brott som och sedan övergår jag till den processrättsliga delen av din fråga.
Del 1. Medgärningsmannaskap eller medhjälp? beror på vilket sätt man medverkat.
- Medgärningsmannaskap
I rättsfallet NJA 2008 s 535 Akallarånet har Högsta domstolen klarlagt ytterligare hur kvalificerat andra personer medverkan måste vara för att kunna ådömas ansvar som medgärningsman. Själva innebörden av medgärningsmannaskap är att andra personer som “tillsammans och is samråd” tillsammans kan anses har bidragit lika mycket till att ett visst brott har begåtts. Medgärningsmannaskapet förutsätter också ett centralt deltagande.
Av din fråga tolkar jag det som att kusinen inte varit inblandad i själva mordet utan det verkar som att han bara varit inblandad i de senare skeedet. Detta medför givetvis inte något medgärningsmannaskap för mordet men andra brott kan aktualisera medgärningsmannaskap, exempelvis gravfridsbrott (16 kap 10§ Brottsbalken, BrB). Om kusinen haft en central roll och aktivt bidragit till att gömma den avlidne skulle medgärningsmannaskap kunna aktualiseras.
- Medhjälp
NJA 1963 s. 574 Rockfallet där en man hållit i gärningspersonens rock medan denne utförde dådet resonerade högsta domstolen så att mannen som hållit i rocken har stärkt gärningspersonens uppsåt genom att befinna sig på platsen och just hållit i rocken. Det är alltså inte särskilt högt ställt krav utan det kan räcka med att befinna sig på platsen och “nicka gillande” eller annat kroppsspråk som kan få gärningspersonen att känna sig extra motiverad att utföra brottet.
För ansvar som medhjälpare så är det en inskränkt möjlighet att kunna dömas. Varje kapitel om brott i BrB har stadganden längst bak där det står stadgat för vilka brott som ansvar för medhjälp kan aktualiseras. Detta förstås alltså att det finns inskränka möjligheter att kunna dömas till ansvar för annat deltagande än som det huvudsakliga gärningspersonen. Av denna anledning anser jag att det kan vara bra att använda sig att medhjälpsbestämmelsen för att komma åt ett klandervärt medverkande som inte är tillräckligt kvalificerat för att kunna dömas som medgärningsman, men som icke desto mindre ska gå ostraffat.
Del 2 om åtal och ansvarsyrkanden
När åklagaren väcker åtal finns det ett beviskrav att den som åtalas för ett brott måste vara skäligen misstänkt, vilket utreds under den föregående förundersökningen (23 kap 2§ Rättegångsbalken, RB). När åklagaren sedermera väcker åtal ska denne ange en gärningsbeskrivning i stämningsansökan. Rätten är bunden av det sätt som åklagaren har beskrivit gärningen på det sätt att rätten inte kan utgå från ex. andra tidpunkter, andra platser eller beskrivning av den brottsliga gärningen (30 kap 3§ RB). Rätten är däremot inte bunden av rubricering som åklagaren åberopar, vilket innebär att rätten är fri att döma för annat brott så länge det ryms i gärningsbeskrivningen och att den åtalade får reda på det någon gång under processen. När åklagaren väcker åtal har denne möjlighet att ställa upp alternativa ansvarsyrkanden för att på så sätt täcka in så många brott som möjligt och göra rätten uppmärksam på vilka möjligheter den kan fälla den åtalade för ansvar. De alternativa yrkandena är rangordnade från det svåraste brottet till att längst ner vara det minst allvarliga som åklagaren tror att den åtalade lättast kan dömas för om denne misslyckas i de tidigare fallen.
När det gäller den frågan du ställer - hur många år mannen kan tänkas få eller vilket brott man borde åtalas för - kan ju kusinen inte åtalas i relation till mordet men likväl för händelserna efteråt som har koppling till mordet. Om jag vore åklagare skulle jag försöka att i första hand yrka ansvar som medgärningsman för gravfridsbrott (16 kap 10§ BrB) eftersom kusinen tillsammans och i samråd med maken flyttade den avlidne från brottsplatsen till antingen böter eller fängelse i som längst två år.
I andra hand hade jag yrkat ansvar för skyddande av brottsling (17 kap 11 § BrB) om kusinen gömmer undan maken eller undanhåller bevis så att utredningen fördröjs eller om maken inte kan lagföras för brottet (mordet). Anledningen till varför jag väljer att ha detta som andrahandsyrkande är för att påföljden kan tänkas bli mellan böter till högst två års fängelse. (Det spelar egentligen ingen roll om jag skulle byta plats på första - och andrahandsyrkandet men det kan ge signalen till rätten och den tilltalade vilket brott som åklagaren anser vara det svåraste, dvs mest allvarligt/klandervärt).
I tredje hand yrkat ansvar för medhjälp till gravfridsbrott (jfr 16 kap 17§ BrB med 16 kap 10§ BrB) eftersom medhjälp är lättare att bevisa och det krävs framför allt inte att kusinen varit närvarande när själva morden begicks. Som rockfallet (som jag beskrivit ovan) belyser kan det vara tillräckligt att vara närvarande - att själva närvaron stärker uppsåtet hos gärningspersonen. I fallet med kusinen kan det exempelvis vara tillräckligt att han gör en mindre insats (behöver inte ha en central roll i brottets utförande).
Beträffande din fråga om straffvärde och straffmätningsvärde är det mycket svårt att generellt uttala någon regel för exakt vilket antal år fängelse eller vilken slags böter som ska dömas ut då detta oftast skiljer sig från fall till fall.
Hoppas du fått klarhet beträffande din fråga. Om du har ytterligare funderingar så tveka inte på att höra av dig till oss.
Hälsningar
Johanna Wallin
