Förutbestämda avtalsvillkor i konsumentförhållanden bör vara tydliga, synliga och skäliga

2019-11-29 i Avtal
FRÅGA
I mitt företag kommer jag att hyra ut varor och tjänster till kalas och fester. Jag har skrivit mina villkor på hemsidan (tex vem som ansvarar och vad som händer om något går sönder). För att kunna boka behöver kunden kryssa i en ruta att dom läst och godkänner villkoren. Är detta juridiskt giltigt? Hur bör jag annars göra?
SVAR

Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,

Jag tolkar din fråga enligt följande: I egenskap av näringsidkare driver du en rörelse i vilken du hyr ut saker och svarar för tjänster kopplade till olika festarrangemang. För avtalssluten används ett standardavtal med ett antal på förhand uppställda villkor, vilka återges på din hemsida.

Av din fråga framgår det inte riktigt vem den tilltänkta kundkretsen är. Min gissning är dock att det främst handlar om konsumenter (alltså fysiska personer som i huvudsak handlar för ändamål som faller utanför näringsverksamhet). Jag kommer därför nedan att utgå ifrån just detta.

Det korta svaret på din fråga

Ja, ditt upplägg och förfarandet för den aktuella kunden i fråga om godkännande av avtalsvillkor på din hemsida menar jag är juridiskt giltigt.

Allmänt

Det finns bestämmelser stadgat i lag avseende på förhand bestämda avtalsvillkor i avtal träffade mellan en näringsidkare och en konsument. Dessa står att finna i lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (AVLK). Motsvarande reglering finns för villkor i avtal ingångna mellan två näringsidkare i lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare (AVLN). Båda avtalsvillkorslagarna är ämnade att i så stor utsträckning som möjligt får bort oskäliga avtalsvillkor från marknaden.

Notera att AVLK framförallt är en tvingande lagstiftning (för dig som näringsidkare) till förmån för den som regelmässigt anses vara den svagare parten, vilket är konsumenten i de här fallen.

Åter till din fråga och min bedömning

Sättet på vilket du har valt att ingå avtal med dina kunder menar jag i grunden är relativt oproblematiskt. Ibland föreligger så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala), men i stort råder avtalsfrihet i Sverige. Men mot bakgrund av det nyss sagda enligt ovan vill jag ändå påpeka vissa saker värda för dig att tänka på.

På det här området gäller den så kallade oklarhetsregeln, vilken kommer till uttryck i 10 § AVLK. Den innebär att avtalsvillkor som framstår som oklara och inte har varit föremål för en individuell förhandling (vilket är fallet i just dina avtal) blir vid en eventuell tvist tolkade till förmån för konsumenten. Oklarhetsregeln annorlunda uttryckt: Du (som näringsidkare) som har författat avtalsvillkoret ansvarar för den oklara innebörden. Givetvis kan inte oklarhetsregeln åberopas av en part hur lätt som helst i alla avtalsrättsliga sammanhang, men på just konsumentområdet gäller dock ofta motsatsen.

Även oskäliga avtalsvillkor som du har bestämt på förhand och trots att dessa har godkänts av din kund kan i efterhand komma att jämkas om dessa skulle strida mot god sed eller resultera i en betydande obalans till nackdel för kunden (11 § AVLK).

I rättsfallet NJA 2011 s. 600 (som egentligen rörde helt andra sakomständigheter) uttalade Högsta domstolen ungefär följande applicerat på din fråga: Standardvillkor måste komma till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet. För alla avtalsvillkor som dina kunder inte har beretts möjlighet att påverka uppställs det höga krav på dig som näringsidkare att du vidtar skäliga åtgärder för att uppmärksamma kunderna om dessa. Framförallt om du är medveten om att det kan finnas en klausul i dina avtal som objektivt sett skulle kunna ses som överraskande eller särskilt betungade. En tydlig hänvisning på din hemsida är också att föredra, dock finns inte något krav på att den aktuella kunden de facto tar del av avtalsvillkoren. Men möjligheten ska på ett tillfredsställande sätt synliggöras.

Notis: Högsta domstolen (HD) styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all civilrättslig lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Därför valde jag för tydlighetens skull att referera till en dom avkunnad av HD där principerna för just din frågeställning hade behandlats.

Sammanfattning

Du bör utan problem kunna fortsätta med nuvarande upplägg. Men kom ihåg att du som näringsidkare mot bakgrund av ovanstående bär ett stort ansvar för att dina förutbestämda avtalsvillkor uppfyller kraven på tydlighet, synlighet och skälighet. Det är bara du själv som i slutändan kan komma att drabbas ifall det här brister i något avseende.

Jag hoppas att du har fått ett någorlunda tillfredsställande svar. Välkommen att höra av dig på nytt vid eventuella oklarheter.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Avtal (1205)
2019-12-09 När kan 36 § avtalslagen användas?
2019-12-09 Portad från en butik
2019-12-08 Vilket pris är det som gäller i en avtalsrelation mellan näringsidkare?
2019-12-01 Olika avtal som reglerar samma villkor

Alla besvarade frågor (75478)