Försök till inbrott av polis

2019-02-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Jag har ett litet hus. Blir meddelad av en person att det varit försök till inbrott i huset.jag kontaktar mitt försäkringsbolag som bemöter mig korrekt och meddelar att de skall skicka ett byggföretag för att åtgärda de akuta skadorna.Nu kommer det som blir obehagligt...Polisen ringer mig och säger att de var de som gjort försök till inbrott i huset.de uppgav ingen orsak till detta. De talade om för mig att jag få stå för reparationskostnaden själv, "det mest troliga är att du inte får ersättning från oss"säger polisen och fortsätter "du kan alltid polisanmäla oss".allt detta från polisen som uppgav sitt namn, mm..Min fråga borde inte polisen kontaktat mig innan de gjorde försök till inbrott?Har polisen så stora befogenheter att göra vad son helst.Jag är 70 år aldrig varit i klammeri med rättvisan, arbetar och försörjer mig..Tacksam för en juridisk synpunkt.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag uppfattar din fråga som att polisen försökt göra inbrott i ditt hus. Jag uppfattar det då som att polisen velat genomföra en husrannsakan i ditt hus. Därför kommer jag ned redogöra för vad som gäller vid husrannsakan.

Vad är en husrannsakan?

De regler som gäller för husrannsakan hittar man i huvudsak i 28 kap. rättegångsbalken (RB). En husrannsakan kan vidtas antingen för att leta efter bevis eller föremål som har betydelse för utredningen av ett brott som kan ge fängelsestraff (28 kap. 1 § RB), eller för att leta efter någon som ska frihetsberövas (28 kap. 2 § RB). En husrannsakan som vidtas för att leta efter bevis eller föremål kallas reell husrannsakan och en husrannsakan som vidtas för att leta efter en person kallas personell husrannsakan. En personell husrannsakan får bara vidtas om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte personen uppehåller sig på platsen.

En husrannsakan ska vara behövlig och proportionerlig

När myndigheter gör ingrepp mot enskilda gäller i allmänhet två principer som kallas behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Behovsprincipen innebär att ett ingrepp endast får göras om det behövs för att uppnå ett vist ändamål. Proportionalitetsprincipen innebär att ingreppet dessutom måste stå i rimlig proportion till det intrång eller den kränkning som det innebär mot den enskilde.

Behovs- och proportionalitetsprinciperna framgår uttryckligen av lagtexten i 28 kap. RB. Där står nämligen att en husrannsakan endast får beslutas om skälen för åtgärden uppväger de men som åtgärden innebär för motstående intressen (28 kap. 3 a § RB). När en husrannsakan vidtas får inte heller myndigheten orsaka skada eller olägenheter utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. Dessutom ska en husrannsakan alltid ske på dagtid, såvida inte det finns särskilda skäl att genomföra den nattetid (28 kap. 6 § RB).

Myndigheten får "stöka till", men måste i regel ersätta skador

Behovs- och proportionalitetsprinciperna innebär att myndigheten inte får "stöka till" mer än nödvändigt vid en husrannsakan. Utöver detta finns dock inga formella begränsningar. Det finns inte heller någon bestämmelse som uttryckligen anger att myndigheten ska städa upp efter sig, men om dörrar eller lås har brutits ska myndigheten åter tillsluta dem på lämpligt sätt (28 kap. 6 § RB).

Skador som orsakas vid en husrannsakan ska i regel ersättas av staten, såvida inte den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det var påkallat att använda det våld som orsakat skadan. Det framgår av en separat lag (8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Den som vill kräva ersättning kan vända sig till Justitiekanslern med ett skadeståndsanspråk.

En husrannsakan kan inte vara hemlig

Om någon är hemma när en husrannsakan vidtas ska den personen få möjlighet att övervaka åtgärden, samt att tillkalla ett vittne. Om ingen är hemma, ska myndigheten lämna en underrättelse så snart det kan ske utan men för utredningen (28 kap. 7 § RB). Myndigheten måste dessutom föra protokoll över åtgärden och dokumentera vad som har förekommit (27§ Polislagen, och 28 kap. 9 § RB). På begäran av den som husrannsakan vidtagits hos ska myndigheten lämna ett bevis, som även ska ange vilken brottsmisstanke det var som låg till grund för åtgärden (28 kap. 9 § RB).

Det finns inget krav på underrättelse om husrannsakan innan den genomförs

Polisen behöver inte underrätta husägaren eller de boende om att en husrannsakan kommer genomföras. Det skulle helt enkelt underminera syftet med en husrannsakan, nämligen att överraska och beslagta bevis. Det är enbart efteråt som de behöver upplysa.

Avslutande råd och kommentarer

Mitt råd till dig är att först och främst att kontakta polisen och begära att få veta vilken brottsmisstanke som ligger till grund för deras beslut om husrannsakan. Ifall de vägrar samarbeta bör du upprätta en polisanmälan.

I fråga om ersättning för dörren kan du vända till Justitiekanslern (JK) för att kräva ersättning. Du kan läsa mer om hur du skickar ett sådant krav på deras hemsida.

Jag hoppas att mitt svar är till någon hjälp. Om du har några fler funderingar är du välkommen att skriva i kommentarsfältet eller skicka in en ny fråga.

Vänligen,

Hashim Mohammed Ritha
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
Tack för svaret, som oftast följer förtydligande och följdfrågor? 1. Huset är uthyrt till en person från med Jan.2019, är folkbokförd på adressen. 2.Polisen ringt upp mig och meddelat att de var de som orsakat skadorna. De blev förvånade då de blev upplysta om att jag var ägare till fastigheten. Lagfaren ägare. (Jag själv är inte folkbokförd där). Min följdfråga: 1.Varför vill inte polisen informera mig om denna husransakan. Vägrar ge mig information om vem de har sökt efter. Detta är mycket obehagligt då ju grannområdet misstänker mig för att vara kriminell. Polisens svar blir: "du får polisanmäla oss".??...... Obehagligt! 2. Är det så här det går till i vardagligt polisarbete bland oss medborgare ?Förtroende - nja... Tack för Ert snabba svar!
2019-02-23 14:12
Hej igen! Enligt 28 kap. 7§ RB ska polisen underrätta om husrannsakan i efterhand, om det kan ske utan men för utredningen. Det är just detta uttalande, ”men för utredningen”, som jag antar ligger i fokus här. Polisen kan alltså vänta med att underrätta den drabbade om husrannsakan tills det inte längre finns en risk för att deras brottsutredning skadas. Om du säger att de inte tog kontakt med dig, och vägrar lämna information om vem de eftersökt kan det helt enkelt vara för att de anser att det skulle skada deras utredning att delge den informationen vid detta stadium. Det ska dock tilläggas att protokoll alltid ska föras över en husrannsakan, enligt 28 kap. 9§ RB. Du har då en möjlighet att begära ett bevis om åtgärden. Av beviset ska det framgå vilket misstänkt brott som husrannsakan vidtogs för att utreda. Jag vet tyvärr inte vad jag ska säga om hur poliser arbetar nuförtiden. Det förekommer då och då att de överskrider sina befogenheter, eller agerar otillbörligt. I sådana fall kan de då JO-anmälas. Att polisen råder dig att polisanmäla dem är sannerligen underligt. Kanske är det så att de vet att de gjort fel, men tänker ta konsekvenserna ändå? Kanske är utredningen väldigt känsligt och de känner sig tvungna att töja på lagens ramar för att gripa en misstänkt? Det är som sagt svårt för mig att uttala mig om polisens uppförande, det blir enbart rena spekulationer. Jag hoppas dock att situationen löser sig för dig. Vänligen, Hashim Mohammed Ritha
2019-02-23 14:48
Tack för Ert svar! Känns lite bättre nu och kontaktar polisen!
2019-02-23 15:43
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (872)
2019-04-22 När får polisen utföra en kroppsvisitering?
2019-04-11 Yrkande om inhibition
2019-04-08 Kan jag neka polisen urinprov?
2019-03-30 När har den tilltalade rätt till offentligt försvarare vid brottmål?

Alla besvarade frågor (68067)