Förlikningsavtal kontaktförbud ogitligthet
I en dom från Tingsrätt nämns ingenting om besöksförbud men ombuden har skrivit att /enl punkt 2•2 en överenskommelse där vi "förbinder" oss att inte besöka eller kontakta motparten . Motparten är ett offentligt företag som säljer husbilar och husvagnar . Motparten har framhållit i skrivelser till Tingsrätten att förundersökning har pågått för en familjemedlem och använt det som att vi har stått bakom samt att motparten har varit utsatt för dödshot Absolut påhitt Vi har aldrig ens vetat om att eller om det har förekommit. Ingen polisanmälan. I syfte att få till besöksförbud? Åklagaren har inte utfärdat något sådant
Målet har nr T xxxx-xx
Överenskommelse har vi inte fått från vårt ombud utan fick efterslysa det . Fick det den 16 mars 2018
Det är inte påskrivet av motpartens ombud.
Vi vill ha den punkten ogiltigförklarad.
Kan vi som privatperson skicka en faktura på 1 milj som privat lånades till företaget när vi var ägare. Alltså från osss privat till Ab LH ? Ärendet TX_xx är återkallat ingen dom finns i ärendet.
Tacksam för råd.
Vänligen
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom frågan publiceras på vår hemsida har jag tagit bort en del information på grund av regler om personuppgifter och integritet.
Frågan är processrättslig och avtalsrättslig. Ni har alltså i samband med en domstolstvist, mål nr T xxxx-xx förlikat och då genom ombud skrivit under förlikningsavtal.
Kontaktförbud
Kontaktförbud krävs generellt genom beslut av åklagare enligt lag om besöksförbud men eftersom avtalsfrihet råder enligt allmänna principer kan det vara möjligt att civilrättsligt avtala om besöksförbud mellan två parter med vite om man bryter mot avtalet. Om det ens är möjligt att avtala om kan det inte vara ett kontaktförbud av samma karaktär som det som åklagare utfärdar vid hot om brott. Jag hittar inget vare sig i lag eller praxis som anger något förbud mot civilrättsligt avtal om kontaktförbud det anges däremot i lag om kontaktförbud 7 § att "frågor om kontaktförbud prövas av allmän åklagare och tas upp på begäran av den som förbudet avses skydda eller när det annars finns anledning till det". Detta kan innebära att ett civilrättsligt avtal om kontaktförbud är ogiltigt då kontaktförbud utgör myndighetsutövning mot enskilda. Rättsläget är alltså oklart.
Civilrättsliga avtal är bindande mellan parterna och om man bryter mot dem kan man bli skyldig att betala skadestånd. Det finns dock i avtalslagen vissa omständigheter då avtalet kan var ogiltigt tex om man skrivit på under hot mot liv och hälsa, om någon har utnyttjat den andra partens oförstånd osv enligt Avtalslagen 3 kap. Det är dock högt ställda krav för att domstolen ska ogiltigförklara hela eller delar av avtal. Om det man har kommit överens om strider mot lag är det ogiltig i sig, det finns dock ingen praxis som passar in på er fråga. Den praxis som finns är NJA 1995 s. 84, där det framgår att butiker inte får portförbjuda någon som tidigare snattat från att vistas i butiken. I målet var en person portförbjuden men gick trots detta in i butiken. Åklagaren menade att det rörde sig om olaga intrång. Högsta domstolen uttalade dock att allmänheten äger fritt tillträde till butiker under öppettider och att någon går in i butiken ej kan bedömas som olaga intrång. Däremot bör butiken kunna neka kunden att handla då avtalsfrihet råder. Den inskränks till viss del av diskrimineringslagstiftningen men generellt får man ingå avtal med vem man vill. Fallet är inte helt tillämpligt på ert all men det tyder på att det kan vara ogiltigt att avtala om kontakförbud/besöksförbud såväl muntligt som skriftligt.
Förlikningsavtal och stadfästelse i dom
Förlikningsavtal är ett avtal som man kan ingå under en pågående tvist, för att komma överens utan att ärendet avgörs i en dom. I mål nr T xxxx-xx står att det finns förutsättningar att i dom stadfästa förlikningsavtalet.
När två parter beslutar att förlikas i ett tvistemål i tingsrätten brukar domstolen oftast på parternas begäran stadfästa förlikningsavtalet, se 17 kap. 6 § Rättegångsbalken här. En sådan stadfästelse sker då genom dom som får s.k. rättskraft, vilket innebär att just den tvisten inte kan tas upp i domstol igen, dvs. tvisten är slutligen avgjord. Domen blir en s.k. exekutionstitel som gör att käranden, dvs. den som ansökte om stämning, kan begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten om svaranden inte betalar enligt förlikningsavtalet, se 3 kap. Utsökningsbalken.
Om käranden efter stadfästningen av förlikningen kommer med en ny begäran på exempelvis samma faktura så kan svaranden invända att den extra betalningen som käranden kräver redan är avgjord genom ett stadfäst avtal. Om käranden, mot bättre vetande om domens rättskraft, ändå väcker talan, så kan svaranden i sitt svaromål invända om processhinder tack vare stadfästelsedomen. Har däremot ingen stadfästelse gjorts utan käranden har istället återkallat åtalet och parterna har ingått förlikning utan domstolens hjälp så avskrivs målet. Detta innebär att tvisten inte får rättskraft och parterna kan ta upp tvisten till domstol igen, det blir alltså rent processrättsligt ungefär som att ingenting har hänt.
Om ni eller ert ombud har skrivit på förlikningsavtalet blir det gällande eftersom det innebär att ärendet är slutligen avgjort. Det beror självklart på om ert ombud har rätt att ingå förlikningsavtal åt er när denne skriver på. Om avtalet inte är påskrivet bör ni kunna ändra ett villkor i avtalet, exempelvis villkoret om besöksförbudet.
Om förlikningsavtalet är stadfäst och om domen vunnit rättskraft är det svårt att ändra domen. Domen vinner laga kraft när tiden för överklagan har gått ut (3 veckor från domen).
Har tiden för överklagan inte gått ut än så kan ni överklaga domen. Om tiden för överklagan inte har gått ut och förlikningsavtalet inte är påskrivet kan ni fortfarande ändra i avtalet eller väcka en ogiltighetstalan om förlikningsavtalet. I annat fall, om tiden för överklagan har gått ut, måste ni starta en ny process för att ogiltigförklara villkoret i förlikningsavtalet vilket brukar vara svårt. Då måste ni då ansöka om resning, för att resning ska vara möjligt kommer det antagligen krävas att vissa kriterier är uppfyllda det kan t.ex. vara fråga om att rättstillämpningen i avgörandet helt uppenbart strider mot lag eller om att nya viktiga omständigheter eller nya bevis som inte tidigare var kända har kommit fram och sannolikt hade lett till att utgången hade blivit en annan om dessa varit kända när målet avgjordes. Att resning beviljas på den sistnämnda grunden förutsätter att det finns en giltig ursäkt för att vad som senare har kommit fram inte lades fram under målets ordinarie handläggning. Vid resning i ett brottmål till förmån för den dömde gäller dock inte något sådant krav.
En ansökan om resning är en begäran om att ett avgörande som inte längre kan överklagas ska ändras och att målet ska prövas på nytt. En sådan ny prövning sker då oftast i den domstol vars beslut eller dom har rests. Endast en ytterst liten andel av alla ansökningar om resning som kommer in till Högsta domstolen beviljas.
Det finns för de flesta resningssituationer en tidsfrist inom vilken en ansökan om resning ska vara gjord. En ansökan om resning mot ett avgörande av en hovrätt görs hos Högsta domstolen medan en ansökan om resning mot ett avgörande av en tingsrätt görs i hovrätten. I ansökan är det viktigt att ange vilket avgörande den avser (domstol och mål nr) och skälen till att man vill ha resning. I rättegångsbalken 58 kap 4 § 2 st. står det att man ska göra en ansökan om resning inom ett år från det att man fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på. Bestämmelserna om resning finns i 58 kap. 1-10 a §§ rättegångsbalken till vilka hänvisas för en utförligare beskrivning.
Ni kan i en överklagan eller resningsansökan ta upp att kontaktförbud enligt lag beslutas av åklagare och att ni därför anser att villkoret är ogiltigt, rättsläget är dock osäkert angående hur en domstol dömer i den här frågan. Ni bör i detta fall även tänka igenom att rättegångskostnaderna kommer att öka om ni förlorar.
Aktieägares lån till företaget
Om ni kan styrka att ni har lånat pengar privat till det andra företaget, helst med ett skuldebrev, genom bolagsavtal eller genom att uppvisa kvitton på transkation/bankkontoutdrag kan det vara möjligt att kräva tillbaka pengarna då ingen dom som vunnit rättskraft finns angående detta. Det effektivaste är då att med rekommenderat brev skicka ett betalningskrav till aktiebolaget som ni har lånat till med ett sista betalningsdatum på. Ni ska behålla en kopia på detta brev och behålla kvittot för att ni har postat detta till bolaget. Om bolaget inte betalar tillbaka lånet när betalningsdatumet förfallit kan ni vända er till kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Om bolaget bestrider skulden kan ni välja att ta ärendet vidare till tingsrätt, då får domstolen avgöra om ni har rätt att få tillbaka pengarna. Om pengarna har satts in i samband med bildande av bolaget blir det svårt att få tillbaka dem eftersom man får räkna med viss risk när man satsar kapital i bolag, har ni däremot lagt in pengarna som ett lån till bolaget bedömer jag möjligheten vara större att få tillbaka pengarna.
Rekommendation
Eftersom tiden för överklagan gick ut den 9 februari 2018 är er enda möjlighet att ändra domen att ansöka om resning. Det framgår inte av er fråga om ni eller ert ombud har skrivit på förlikningsavtalet, om ni inte har skrivit på kan ni helt enkelt låta bli och omförhandla villkoret om kontaktförbud då behöver ni inte ansöka om resning. Om man bryter mot ett avtalsvillkor som strider mot lagen (ogiltigt villkor) brukar man generellt inte kunna utdömas för det agerandet såvida det inte är brottsligt så klart. I så fall skulle er motpart få driva ärendet vidare i domstol om ni bestrider skyldighet att betala eventuellt skadestånd/vite för kontraktsbrott men det är i detta fall oklart vem som skulle vinna en sådan tvist. Mycket tyder på att det avtalade besöksvillkoret är ogiltigt eftersom det i normala fall utgör myndighetsutövning. Jag rekommenderar dock försiktighet i det här avseendet och det är bäst att följa förlikningsavtalet tills det är avjort i dom om villkoret är giltigt eller inte.
Vad gäller ert lån till det andra bolaget, bör ni börja med att skicka ett skriftligt betalningskrav med rekommenderat brev och sedan vända er till Kronofogdemyndigheten samt eventuellt gå vidare till domstol om ni inte får tillbaka pengarna. Detta förutsätter att ni kan bevisa att ni lånat pengar till bolaget. jessica.konduk@lawline.se.
Om ert ombud har agerat inkorrekt kan ni anmäla det till advokatsamfundet.
Med vänliga hälsningar
