Förenklad delgivning och/eller delgivning av misstanke om brott ifall där den misstänktes identitet är okänd
Säg att jag polisen hittar 0,5gram cannabis i min ficka och jag inte har legitimation får han ge mig förenklad delgivning ändå?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga
Jag förstår din fråga som så att du eventuellt funderar kring under vilka förutsättningar som en myndighet (i detta fall Polismyndigheten) kan använda sig av en så kallad förenklad delgivning eller eventuellt om en polisman får delge någon misstanke för brott då den misstänktes identitet är okänd.
I din fråga är det delvis ospecifikt vilken situation du syftar på. Det framgår inte riktigt vad du menar med förenklad delgivning och jag misstänker att du menar något annat med din fråga än vad en förenklad delgivning, juridiskt sett, faktiskt innebär. Därför har jag valt att redogöra för två typer av svar.
Förenklad delgivning
Frågor om delgivning regleras i delgivningslagen (DelgL) och 33 kap. i rättegångsbalken (RB).
Juridiskt sett innebär en förenklad delgivning att en myndighet först skickar den handling som ska delges och nästa arbetsdag skickar ett kontrollmeddelande om att det första brevet har skickats. För att vara säker på att delgivningsmottagaren får avsedd information skickar myndigheten alltså två brev. Vid förenklad delgivning behöver mottagaren inte skicka in något bevis på att handlingen har mottagits.
Breven skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress. Härav är det nödvändigt att delgivningsmottagarens identitet är känd för polismannen men det finns inget som tyder på att polismannen begår något tjänstefel genom att använda sig av förenklad delgivning utan att delgivningsmottagaren uppvisat legitimation.
En förutsättning för att använda förenklad delgivning är att delgivningsmottagaren har fått information om att delgivningssättet kan komma att användas. Information om förenklad delgivning lämnas vanligen av myndigheten i samband med att ett mål eller ärende inleds. I brottmål kan informationen även lämnas av en polisman vid ett personligt sammanträffande redan innan målet tas upp i domstol. Delgivningsmottagaren anses delgiven när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades.
(22-26 §§ DelgL och 33 kap. 6 § RB).
Delge misstanke om brott då den misstänktes identitet är okänd
Frågor om detta regleras i rättegångsbalken (RB) och polislagen (PolisL).
Om den som misstänks för ett brott är okänd får han/hon anhållas oberoende av brottets beskaffenhet. Men eftersom att det i svensk rätt inte föreskrivs någon skyldighet att medföra legitimation kan den omständigheten att den misstänkte inte kan legitimera sig på ett tillfredställande sätt inte ensamt läggas till grund för ett beslut om frihetsberövande. Frihetsberövandet syftar i dessa fall till att framtvinga identitetsuppgifter och detta kan aktualiseras om den misstänkte trots försök inte kan identifieras och vägar att medverka till att identiteten klarläggs. Tillämpningen av detta ska dock ske återhållsamt med hänsyn till brottets allvar.
(24 kap. 6 § RB och 14 § PolisL).
Oavsett om din identitet är känd för polisen eller inte så ser jag inga hinder mot att du skulle kunna delges misstanke om brott.
Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!
Med vänlig hälsning,
