Fördelning vid efterarv när särkullbarn avstår sin rätt?
Hej! Tack för svaret angående testamente eller icke! Men jag skulle vilja ha klargjort hur fördelningen vid efterarv ser ut mellan gemensamt barn och särkullbarn. Förutsättningen är alltså att särkullbarnen inte krävt ut sin laglott. Vi är gifta.
Vänliga hälsningar
Inger Liesén
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
För att svara på din fråga tänker jag använda ett exempel på hur en fördelning kan se ut när det finns båda gemensamma barn och särkullbarn samt att särkullbarnen avstår sin rätt till efterlevande:
Make A och B är gifta. När A dör efterlämnar han två gemensamma barn som han har med B och två särkullbarn. Kvarlåtenskapen efter A uppgår till ett värde av 1 000 000 kr. Om särkullbarnen inte vill kräva ut sin laglott vid A:s död kan de avstå sin rätt till förmån för B som är efterlevande make. B mottager således A:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Om särkullbarnen avstår sin rätt till förmån för B blir de berättigade till efterarv när B dör enligt 3 kap. 9 § ÄB. Det skulle innebära i vårt exempel att när B sedan dör ska kvarlåtenskapen som han mottog från A (1 000 000 kr) fördelas jämnt mellan särkullbarnen och de gemensamma barnen eftersom de alla utgör A:s arvingar, 2 kap. 1 § ÄB. Således kommer de få 250 000 kr vardera (en fjärdedel).
I praktiken innebär exemplet ovan att alla bröstarvingar till A, vare sig om de är särkullbarn eller gemensamma barn kommer få lika mycket av A:s kvarlåtenskap. Viktigt att komma ihåg är dock att de gemensamma barnen även kommer få ärva B, eftersom det är dennes bröstarvingar medan särkullbarnen endast är A:s barn. På så viss kan det vara så att när B har dött så kommer de gemensamma barnen totalt ärva mer då de ärver både från A och B.
Hoppas du fann att detta svar var till hjälp!
Vänliga hälsningar, Josef Lindström Habta