Fördelning av tillgångar när det finns särkullbarn
Om man är gifta med särkulle barn och den ena parten dör ärver då särkullebarnet hälften av det gemensamma ägandet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
De relevanta lagrummen finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Inom juridiken brukar man inte tala om att makar har gemensamt ägande när man ska räkna på arvsskiften utan om makarna gemensamt har egendom som är värd 100 000 kronor innebär det att makarna har 50 000 kronor var av denna egendom.
Egendomen kan antingen vara giftorättsgods eller enskild egendom. Huvudregeln är att egendom är giftorättsgods vilket enligt 7 kap. 1 § ÄktB är all egendom som inte är enskild egendom. Enligt 7 kap. 2 § ÄktB kan egendom kan vara enskild t ex genom äktenskapsförord, testamente eller gåva men om makarna inte kommit överrens om något eller fått egendomen med ett förbehåll om att den ska vara enskild så är den giftorättsgods. Om egendomen är enskild egendom eller giftorättsgods har betydelse när den ska fördelas vid ett arvsskifte. För att förstå tankesättet underlättar det om man tänker att egendomen representerar ett värde i pengar och inte saker.
När en make dör ska det förrättas bodelning eftersom att äktenskapet då upplöses. Om makarna endast har giftorättsgods spelar det ingen roll om de äger egendomen tillsammans eller om egendomen är den ena makens giforättsgods, efter bodelningen så kommer 50 % av egendomen kommer vara den framlidne makens kvarlåtenskap och 50 % vara den efterlevande makens giftorättsgods. Den maken som överlever den andre kan dock begära att få behålla sin andel av giftorättsgodset vid bodelningen enligt 12 kap 2 § ÄktB. Om makarna inte ägde all egendom tillsammans och därför hade lika mycket giftorättsgods kommer fördelningen då bli annorlunda än 50/50. Jag kommer nedan redovisa för huvudregeln som innebär att fördelningen är 50/50 och att ingen av makarna har enskild egendom. Den efterlevande maken får behålla sitt giftorättsgods, hälften av tillgångarna, och den framlidne makens kvarlåtenskap ska nu fördelas genom att arvsskifte.
Huvudregel
Huvudregeln när en person som dör, en arvlåtare, var gift är att dennes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken och att den först avlidne makens arvingar får rätt till efterarv enligt 3 kap 1 § ÄB och 3 kap 2 § ÄB. Detta gäller dock inte särkullbarn som får ut sitt arv direkt, så länge de inte avstår sin arvsrätt till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § ÄB.
Makarnas barn, både gemensamma och särkullbarn, kallas bröstarvingar och dessa ska ta lika lott i kvarlåtenskapen enligt 2 kap 1 § ÄB. Detta innebär att om den framlidne maken hade ett barn och detta var ett särkullbarn så ärver det barnet hela sin förälders kvarlåtenskap så länge barnet inte avstår sitt arv. Det skulle innebära att särkullbarnet fick ett arv på hälften av de totala tillgångarna.
Om särkullbarnet ärver hälften av de gemensamma ägandet beror på om det det gemensamma ägandet är allt som finns eller om det finns annat giftorättsgods. Om egendomen som är det gemensamma ägandet är allt som finns kommer särkullbarnet ärva hälften av detta. Om det finns mer egendom som är giftorättsgods kommer säkullbarnet ärva hälften av det totala giftorättsgodset (dvs det gemensamma ägandet + det övriga giftorättsgodset).
Undantag
Det finns dock undantag från att särkullbarnet ärver hela sin förälders kvarlåteskap. Hälften av bröstarvingens arvslott utgör dennes laglott enligt 7 kap 1 § ÄB. Denna laglott har en bröstarvinge alltid rätt till. Om den avlidne maken hade ett barn som är ett särkullbarn så utgör dennes laglott 25 % av de totala tillgångarna eller 50 % av kvarlåtenskapen. Om den framlidne maken har testamenterat bort mer än 50 % av sin egendom, t ex till den efterlevande maken, så kan särkullbarnet jämka testamentet för att få ut sin laglott enligt 7 kap. 3 § ÄB. Ett testamente kan såldes ändra huvudregeln om att särkullbarnet ärver allt från sin förälder, dvs hälften av de totala tillgångarna, till att göra så att särkullbarnet ärver minst hälften av sin arvslott, dvs 25 % av de totala tillgångarna.
Sammanfattning
Om ni är gifta och endast har giftorättsgods är huvudregeln att ett särkullbarn kommer ärva sin förälders kvarlåtenskap vilket är hälften av de totala tillgångarna och den efterlevande maken kommer få behålla sin andel av de totala tillgångarna. Detta kan dock ändras genom att särkullbarnet väljer att avstå från sitt arv eller genom att särkullbarnets förälder inskränkt dennes arvsrätt genom testamente. Om ni har enskild egendom, dvs egendom som inte utgör giftorättsgods, så kan det också förändra fördelningen av tillgångar.
Om ni vill förändra särkullbarnets arvsrätt genom att testamentera egendom kan ni enkelt skriva ett juridiskt korrekt testeamnete med hjälp av vår avtalstjänst.
Hoppas det var svar på din fundering!
Vänliga hälsningar,
