Fördelning av kvarlåtenskap när det finns gemensamma barn och barn sedan tidigare
Hej!
Jag är gift. Vi har en dotter tillsammans.
Jag har två barn sedan tidigare och min man har två barn sedan tidigare.
Om jag skulle dö, så är det väl vårt gemensamma barn + mina två barn som ärver mig och inte min mans två barn sedan tidigare?
Det görs väl en bouppteckning så att mina tidigare barn, (särkullsbarn), ska få ut sin laglott. Har de då även arvsrätt till den del i boet som är min mans, deras bonuspappa?
I vårt fall så äger han mest, både gård och skog mm. Det skulle ju isf betyda att han kanske måste sälja gård mm för att kunna lösa ut mina barn?! Det kan väl inte vara möjligt och hur skyddar man sig isf från det? Skilja sig? :(
Lawline svarar
Hej, tack för din fråga
Jag kommer dela upp mitt svar i två delar för ett tydligare och ett mer lättförståeligt svar. Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att det inte finns något testamente.
Är det bara dina barn som ärver dig och hur stor andel har de rätt att få?
Det som händer när en av makarna avlider är att det sker en bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). I denna bodelning ingår allt giftorättsgods, dvs. allt som inte är enskild egendom. Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte ingått i bodelningen, exempelvis enskild egendom och särskild egendom), utgör kvarlåtenskapen efter den avlidna. Detta är denna egendom som arvsreglerna därefter omfattar.
Det är bara dina barn som har rätt att ärva dig, din mans barn sedan tidigare har alltså inte rätt att ärva dig. Detta följer av reglerna i 2 kap. Ärvdabalken där det av 2 kap. 1 § framgår att den avlidnes barn och barnbarn är de som får ärva först. Därefter kommer den avlidnes föräldrar som är de som får ärva om det inte finns några barn eller barnbarn samt den avlidnes syskon som får ärva om även föräldrarna är döda och syskonbarn som får ärva om även deras föräldrar är döda (andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken). Sist kommer mor-och farföräldrar som får ärva om även syskonbarnen är döda eller inte finns och mostrar och fastrar som får ärva om inte heller mor-och farföräldrarna är i livet (tredje arvsklassen, se 2 kap. 3 § ärvdabalken). Inom en och samma arvsklass ska var och en få lika stor del av kvarlåtenskapen. Detta innebär också att om inte annat framgår av testamentet så ska kvarlåtenskapen efter dig fördelas lika mellan dina tre barn. Dina två barn sedan tidigare har rätt att få ut sina andelar av arvet direkt medans ert gemensamma barn får vänta tills den efterlevande maken har avlidit, se 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Den efterlevande maken får då ärva den gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att personen får förbruka egendomen eller sälja egendomen som den vill. Dock finns det vissa undantag, man får till exempel inte ge bort en stor del arvet i gåva eller testamentera bort egendomen (se 3 kap. 1 § Ärvdabalken).
Är det så att ni har skrivit testamente så får inte testamentet inskränka dina barn sedan tidigares laglott, se 7 kap. 1 § Ärvdabalken. Att dina tidigare barn får sina andelar av arvet efter dig säkerställs genom bouppteckningen.
Ärver dina tidigare barn efter din man och hur skyddar man sig?
Dina barn sedan tidigare ärver inte heller efter din man, det följer som sagt av reglerna i 2 kap. Ärvdabalken, det kommer vara hans barn som kommer få ärva efter honom och hans barn sedan tidigare kommer ha rätt att få ut sina andelar arvet efter honom direkt . Däremot så kan det vara bra att teckna en livförsäkring med varandra som förmånstagare då ni båda har barn sedan tidigare, så att ni har råd att lösa ut barnen sedan tidigare och inte riskerar att behöva sälja bostaden eller nåt sånt.
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.
Vänligen
