Fördelning av arv och lottläggning
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Arvsrättsliga frågor regleras i ärvdabalken (ÄB). Till den första arvskretsen räknas arvlåtarens bröstarvingar, dvs. arvlåtarens barn (2 kap. 1 § ÄB). I ditt fall är detta du och tvillingarna. Alla arvlåtarens barn har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen, vilket betyder att din pappas kvarlåtenskap ska delas på tre och ni tre syskon har då rätt till en tredjedel var av kvarlåtenskapen.
Gemensamma barn till arvlåtaren och den efterlevande maken får dock inte ut sitt arv förrän vid den efterlevande makens bortgång (3 kap. 1 § 1 st. ÄB). Detta innebär att efter att man räknat ut vad en tredjedel av kvarlåtenskapen är, har du som särkullbarn rätt att genast få din del, medan din styvmor ärver de resterande två tredjedelarna eftersom dina halvsyskon inte får sitt arv efter er pappa förrän också din styvmor går bort.
Vid arvsskiftet sker sen lottläggning, vilket betyder att arvlåtarens egendom fördelas mellan arvingarna. Enligt 23 kap. 3 § ÄB har varje dödsbodelägare rätt att få del i varje slag av egendom. Det som dock inte kan delas på ett lämpligt sätt får istället läggas på samma lott.
Vad gäller fastigheter brukar de vanligtvis vara föremål för tvister och stridigheter. Går det inte att komma överens om vem som ska få fastigheten på sin lott är det vanliga att varje arvinge får en varsin del i fastigheten, som arvingarna då sedan innehar tillsammans med samäganderätt. I ett sådant fall skulle alltså du äga en tredjedel av fastigheten medan din styvmor skulle äga två tredjedelar av fastigheten.
ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637
Med vänlig hälsning,