Får försäkringsbolag kräva skadestånd för egna kostnader vid sakskada?
Min son har krossat en ruta på en bil, det hände när han var i psykos. Han blev omhändertagen av polis och tvångsinlagd på piva. Han har autism, adhd och generaliserat ångestsymdrom vilket gör att han inte har så bra impulskontroll och konsekvenstänk. Vi fick skadeståndskrav på en summa till den drabbade för dennas kostnader. Men även dennes försäkringsbolag vill ha ersättning från oss för deras kostnader. Vi har domstolsförhandling snart men jag förstår inte hur man kan kräva en 18- åring som inte har nån inkomst. Och jag kan inte få ersättning på hemförsäkring om han gjorde det uppsåtligen. Han var 17, snart 18 när det hände. Nu är han 18. Polisen har inte velat prata med oss men han var ju 17 när det hände... Blir vi ansvariga. Kan vi få väck trygghansas krav?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Huvudsakligt lagrum för din fråga är Skadeståndslagen (1:1 SkL). Eftersom din son har vållat en sakskada är han också förpliktigad att ersätta skadan (SkL 2:1).
Ålder
I Skadeståndslagen 4 § fastslås att den som är under 18 år ska ersätta skada som densamma vållar om det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Lagrummet åsyftar främst att minimera skadeståndsansvaret för barn i ung ålder (exempelvis om ett småbarn råkar ramla in i en vas eller dylikt). Givet att din son nästan var 18 år vid tidpunkten för brottet bör inte åldern minska sannolikheten att han undgår skadestånd.
Förälderns principalansvar
Er son var juridiskt sett ett barn när skadan vållades då han var under 18 år (FB 9 kap. 1§). Eftersom man döms enligt den ålder man vara när handlingen begicks kommer han dömas som en 17-åring. Det medför att ni som föräldrar blir skadeståndsskyldiga gentemot den skadelidande för er sons räkning. Detta eftersom en förälder som har vådnanden om ett barn ska ersätta sakskada som barnet vållar genom brott (SkL 2:5). Att uppsåtligen (avsiktligen) skada annans egendom kan utgöra brottet skadegörlse (BrB 12:1), varpå principalansvaret för er föräldrar träder in.
Din sons sinnestillstånd
Du nämner att han vid händelsen var ''i psykos''. Det finns ett undantag från skadeståndsbestämmelserna i SkL om den skadevållande (i detta fall din son) vållade skadan under påverkan av en allvarlig psykisk störning eller annan psykisk störning som inte är tillfällig (SkL 2:5). Undantaget innebär att den skadevållande ska ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till hans sinnestillstånd, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska omständigheter. Denna skälighetsbedömning är ganska sträng och fullt skadestånd lär vara huvudregeln. Nedsättning lär främst bli aktuell vid allvarliga psykiska störningar men behöver inte ens ske i sådana fall (se exempelvis NJA 1993 s. 138). Det är omöjligt för mig att utreda graden av din sons psykiska problem, varpå det inte är någonting jag kan ta ställning till. Jag nämner ändå lagrummet då det eventuellt vara en bra invändning i den stundande domstolsförhandlingen.
Avslutande ord
Min bedömning är att det inte går att ''bli av'' med försäkringsbolagets kostnadskrav. Beloppet de kräver er på måste dock vara skäligt. Det är sannolikt er föräldrar som får bära kostnaden för skadeståndet. Hoppas mitt svar hjälpt er, om inte får ni gärna höra av er till oss igen!
