Får ett utvidgande av åtal ske under slutpläderingen?
Enligt 45:5 rättegångsbalken får åklagaren mot samme tilltalade utvidga åtalet till att avse annan gärning om rätten med hänsyn till vissa omständigheter finner det lämpligt. Jag undrar om åklagaren får utvidga åtalet enligt denna bestämmelse så sent som i slutpläderingen? (Frågan förutsätter att den åtalade under huvudförhandlingen har erkänt att han har begått den handling som åklagaren först i sin slutplädering vill "ha med" i åtalet.)
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler om processen i domstol finner du i rättegångsbalken (RB).
Som jag förstår din fråga undrar du om åklagaren (i enlighet med 45 kap. 5 § första stycket RB) kan justera åtalet även under slutpläderingen.
Utgångspunkten är att ett väckt åtal inte kan ändras, vilket är viktigt att ha i åtanke när det uppstår oklarheter vid tolkning av olika processrättsliga regler. Väckt åtal får utvidgas, om det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt. I lämplighetsbedömningen är en vanligt bedömningsfaktor om det behövs ytterligare förundersökning eller inte.
Väckt talan får ändras i enlighet med 45 kap. 5 § första stycket RB ske såväl muntligen som skriftligen (45 kap. 6 § RB). Det finns inga uttalade regler för exakt hur en ändring får ske. Istället måste en helhetsbedömning av omständigheterna i varje enskilt fall göras. Även om det inte finns några regler måste varje åtalsutvidgning vara tydlig och uttrycklig, på så sätt att såväl rätten som motparten uppfattar uttalandet som ett utvidgdande av åtalet. Det anses vara ett krav på att det för den tilltalade framstår som klart att en sådan justering har skett. I NJA 1974 s 454 ansågs det inte tillräckligt för en åtalsjustering att åklagaren i sin sakframställning endast omnämnde en ny omständighet. Även om en justering sker muntligen, måste nämligen både yrkanden och grunder preciseras på samma sätt som vid en stämningsansökan.
Det är alltså inte möjligt att ställa upp en generell regel för när en sådan justering får ske, främst med hänsyn till hur mycket som kan skilja sig från fall till fall. Istället är det avgörande om det är lämplig med hänsyn till de enskilda omständigheterna och om rätten och motparten uppfattat uttalandet som en faktisk utvidgning. Att den tilltalade har erkänt den gärning som åklagaren vill justera till kan vara en omständighet som talar för att det är lämpligt. Uppstår oklarheter efter ett uttalande från åklagaren, bör rätten utöva s k materiell processledning, dvs vägleda genom att ställa ytterligare i syfte att söka få klarhet i vad åklagaren vill åstadkomma.
Hoppas du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.
Vänligen,
