Ett särkullbarns laglott vid ömsesidigt testamente mellan makar
Delfråga 1. Det finns 1 Särkullebarn och 1 Bröstarvinge. Makarna var gifta och ena maken avliden. Det finns ett testamente som säger att den kvarvarande maken ska ärva 100 % av den make som avlider först, och om den kvarvarande maken avlider ska Bröstarvingen ärva 100 % och det ska vara enskild egendom. Om Särkullebarnet kräver sin arvslott, hur mycket i % från vem (dödsbo, sin mamma etc) kan Särkullebarnet kräva? Dödsbo 1 msek och mamman 100 tkr.
Delfråga 2. Ska även Bröstarvinge kräva sin laglott i detta fallet.
//Tack!
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!
Hur arv efter en avliden person ska fördelas regleras i ärvdabalken, nedan förkortat ÄB.
Jag kommer först att redogöra allmänt för regleringen på området och sedan besvara dina två frågor separat.
Fördelning av arv efter avliden make
När personen som avlider är gift är huvudregeln att den efterlevande maken ärver den avlidna maken, före gemensamma bröstarvingar. Gemensamma bröstarvingar måste vänta tills båda sina föräldrar är avlidna för att dessa ska få ut sina arvslotter efter föräldrarna, 3 kap. 1 § ÄB.
Denna huvudregel kan sättas ur spel genom ett testamente (med konsekvensen att gemensamma bröstarvingar får ut sin arvslott direkt när den avlidna föräldern dör). Så som du har beskrivit testamentet i frågan, sätts inte den nämnda huvudregeln ur spel beträffande bröstarvingen. Testamentet är ett ömsesidigt testamente mellan makarna och bröstarvingen får ur sitt arv efter båda föräldrarnas bortgång.
Huvudregeln gäller däremot inte för särkullbarn. Det betyder att om en avliden make hade ett särkullbarn utom äktenskapet, har särkullbarnet rätt att få sin arvslott direkt vid makens (förälderns) bortgång, 3 kap. 1 § ÄB. Vill föräldern begränsa särkullbarnets arvsrätt, kan ett testamente upprättas. Att ett sådant testamente upprättas innebär dock bara att särkullbarnet enbart blir berättigad till sin laglott (och inte arvslott).
Testamentet som har upprättats mellan makarna inverkar på särkullbarnets arvsrätt, eftersom testamentet begränsar dennes rätt. En förälder kan dock inte göra sitt barn arvslös. Det innebär att särkullbarnet kan påkalla jämkning i testamentet och därmed få ut sin laglott direkt, 7 kap. 3 § ÄB.. Laglotten är halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.
Svar på delfråga 1
Särkullbarnet kan bara göra anspråk på sin förälders kvarlåtenskap. I detta fall är särkullbarnet berättigad till sin laglott eftersom att det finns ett testamente som begränsar särkullbarnets arvsrätt. Särkullbarnet måste därför påkalla jämkning i testamentet för att få ut sin laglott.
Laglotten är halva arvslotten. Om särkullbarnet var barn till pappan (dödsboet som jag tolkar din fråga), är särkullbarnet berättigad till 1msek / 2 = 500 tkr / 2 = 250 tkr.
Om särkullbarnet var barn till mamman, beror laglottens storlek på hur stor summa mammans kvarlåtenskap uppgår till när hon dör. Här blir det lämpligare att tala om en procentsats. Särkullbarnet har i så fall rätt till 25% av mammans kvarlåtenskap, dvs. 25% av den egendom som finns kvar när mamman dör.
Svar på delfråga 2
Eftersom att det finns ett ömsesidigt testamente mellan makarna (dvs., den avlidna maken har skrivit ett testamente till förmån för den efterlevande maken), är reglerna sådana att en bröstarvinge får vänta med att få ut sin laglott tills den efterlevande maken också dör 7 kap. 3 § ÄB.
Bröstarvingen behöver inte kräva sin laglott när den första föräldern dör. Dels får bröstarvinge inte ut sin laglott förrän båda föräldrarna har dött. Dels säger testamentet att bröstarvingen ska få allt som finns kvar när båda föräldrarna har gått bort (bortsett från särkullbarnets anspråk på egendom om särkullbarnet är barn till mamman, dvs., den efterlevande maken.)
Hoppas att du fick svar på din fråga!
