Elförsörjning genom enfas

Question

Hej
Jag bor i en bostadsrätt, i en bostadsrättförening som är byggt på 60 talet.
Mitt problem: Är att när jag lagar mat kan säkringen gå, exempelvis om jag tar högsta effekt på en platta samtidigt som en eller fler andra plattor är på, kan vara också andra köksmaskin Ex vattenkokare, ugn m.m.
Jag har hört att flera grannar har samma problem.
Jag har upptäckt nu att jag har 1 fas till min lägenhet. Viken är orsaken till problemet enligt elektriker. Jag vill därför uppgradera till 3 fas.
Vår ordförande säger att jag ska stå för kostnader, han hänvisar till Stadgarna. När jag läser Stadgarna kan jag inte se att jag ska stå för kostnader.
• I stadgarna står att bostadsrättsinnehavaren skall ansvara för lägenheten. Till lägenheten hör säkringsskåp, samtliga elledningar i lägenheten samt brytare, eluttag och fasta armaturer, (§30 punkt 14)
• I stadgarna står att bostadsrättsföreningen skall ansvara för ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten. Om bostadsrättsföreningen har försett lägenheterna med ledningar och dessa tjänar fler än en lägenhet (så kallade stamledningar, (§31 punkt 1)
Jag tittade i 3 elskåp av 5 och jag upptäckte att i varje skåp hade 6 lägenheter 3 fas resterande hade 1 fas. Det verkar som det var så från början.
Så om jag räknar rätt, av 77 lägenheter som vi har, så har ca 30 lägenheter 3 fas och ca 47 lägenheter 1 fas.
Så min fråga är, skall jag eller föreningen stå för kostnader?
Tacksam för svar
Med vänlig hälsning

Answer 1

Inledande bedömning

Frågan gäller ansvarsfördelningen mellan bostadsrättsinnehavaren och bostadsrättsföreningen i fråga om eldragning och eventuell uppgradering från enfas till trefas i en lägenhet. Utifrån stadgarna som du hänvisar till kan man göra följande grundläggande distinktion:

• Innehavaren ansvarar för det interna elsystemet i lägenheten, det vill säga elledningar, uttag, säkringsskåp m.m. som endast försörjer den egna bostadsrätten.
• Föreningen ansvarar för de stamledningar och det nät som förser fler än en lägenhet med el.

Det är inte nödvändigtvis ett fel i sig om en lägenhet är försedd med enfas, framförallt om det var byggstandard vid tiden för fastighetens uppförande. Om olika lägenheter förses med enfas och andra med trefas är det dock viktigt att föreningen efterlever likhetsprincipen, nämligen att alla medlemmar ska behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för att behandla medlemmarna olika. Sakligt skäl kan exempelvis vara att det av tekniska skäl var nödvändigt att olikbehandla elstandarden i de olika lägenheterna beroende på var lägenheten är belägen i huset. Det är därför en central del i frågan huruvida vissa lägenheter uppgraderats till trefas efter uppförandet (vilket kan vara i strid med likhetsprincipen), eller om fördelningen mellan enfas och trefas gjordes redan vid uppförande av exempelvis tekniska skäl (vilket kan vara ok).

Ett särskilt argument i sammanhanget är byggstandard vid tiden då fastigheten uppfördes. Redan på 1960-talet var trefas troligtvis vanligt förekommande i flerbostadshus, framför allt för spisar och tyngre hushållsmaskiner. Att vissa av lägenheterna i din förening är försedda med trefas talar för att det också i detta hus fanns tekniska och praktiska förutsättningar för det vid byggtiden. Om din lägenhet i stället endast tilldelats enfas, kan föreningen hävda att det var en medveten del av ursprunglig utformning. Samtidigt öppnar det för argumentet att det finns en obalans mellan medlemmar i föreningen, eftersom en betydande del har en högre elstandard redan från början. Detta kan förstärka din position i en diskussion om likabehandling och föreningens ansvar att tillhandahålla skälig och ändamålsenlig elförsörjning.

Däremot finns inget tydligt lagstöd i bostadsrättslagen som direkt anger att föreningen måste bekosta uppgradering till trefas, särskilt om enfas var byggnorm i delar av huset vid uppförandet. Det mest sannolika är att föreningen kan hävda att enfas är tillräckligt för att fullgöra sitt ansvar för elförsörjningen och att en uppgradering därför är att likställa med en standardhöjning, vilket normalt ska bekostas av bostadsrättshavaren. Men om det visar sig att uppgraderingen innefattar ingrepp i stamledningarna, kan det argumenteras för att föreningen ansvarar för åtminstone den delen.

Sammanfattningsvis är rättsläget inte helt klart. Du har svagare argument för att föreningen ska bekosta hela uppgraderingen, men du kan stärka din position genom att hänvisa till byggstandard, likabehandlingsprincipen och eventuella tidigare uppgraderingar som föreningen har stått för.

Åtgärder

1. Begär ett skriftligt besked från styrelsen om varför föreningen anser att du ensam ska stå för kostnaden och hur de tolkar stadgarna i detta avseende.
2. Efterfråga dokumentation över vilka installationer föreningen ansvarat för historiskt, särskilt om andra lägenheter fått trefas på föreningens bekostnad. Likhetsprincipen talar då för att även du ska få det bekostat.
   Låt en behörig elektriker ta fram en offert där det tydligt framgår vilken del av arbetet som gäller stamledningen respektive ledningar inom lägenheten.
3. Om det visar sig att uppgraderingen innefattar ingrepp i stamledningarna bör du formellt begära att föreningen står för åtminstone denna del.
4. Om föreningen vidhåller att du ska stå för hela kostnaden kan du lyfta frågan vid en föreningsstämma.
   • Till ordinarie stämma lämnar du in en motion. Det räcker att du själv skriver under och förklarar vad du vill att stämman beslutar om. Det kan vara smart att gå ihop med dina 46 grannar som berörs av det och skicka in en gemensam motion för att visa på bred enighet och att det är en majoritet som anser att elrenovering är nödvändigt då enfas inte uppfyller dagens behov för normal hushållsdrift. Tänk på att om många av dessa 46 grannar inte tycker det är nödvändigt (exempelvis för att de inte vill belasta föreningen med kostnader) så talar det för att du söker en individuell standardhöjning, snarare än att elstammen är otillräcklig.
   • Om frågan är brådskande kan du samla stöd från minst en tiondel av medlemmarna och tillsammans skriftligen begära extra stämma. Då måste alla som stöder begäran namnge sig och skriva under.
   • På stämman kommer det sannolikt att krävas antingen enkel majoritet (över 50%) eller kvalificerad majoritet (2/3). I det här fallet rör det sig troligtvis om enkel majoritet, men exempelvis kvalificerad majoritet kan krävas om stadgarna anger högre majoritetskrav eller om förslaget skulle innebära en ändring av stadgarna. Ibland krävs ännu högre majoritet om en åtgärd skulle innebära fysiska ingrepp i lägenheterna (exempelvis flytta väggar, minska yta osv.), men det ser inte sannolikt ut att så skulle vara fallet.