Efterlevande makes rätt till arv när det finns särkullbarn

2015-03-10 i Särkullbarn
FRÅGA
Hur fördelas arvet efter makens död om dom äger halva huset var och det ej finns gemensamma barn.Han har två barn som kräver att få ut sitt arv direkt. Vad kvarstår för makan att fritt förfoga över? Tacksam för svar By.
SVAR

Hej och tack för din fråga!

När ett äktenskap upplöses på grund av att den ena maken avlider ska en bodelning göras enligt Äktenskapsbalken 9 kap. 1§ (här) makarnas giftorättsgods skall ingå. Det ekonomiska värdet av giftorättsgodset ska sedan fördelas lika mellan respektive make (efter avdrag för eventuella skulder).

Huset i fråga utgör såldes giftorättsgods om det inte utgör enskild egendom enligt Äktenskapsbalken 7 kap. 2§ (här). Jag kommer dock i mitt svar att utgå från att huset är giftorättsgods och därmed skall ingå i bodelningen.

I Ärvdabalken (ÄB) 3 kap. 1§ (här) stadgas att den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap (dennes del efter bodelningen). Denna regel gäller om makarna har gemensamma barn. Den efterlevande maken får då ärva den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och sedan när hon/han avlider så ärver de gemensamma barnen både kvarlåtenskapen som finns kvar efter den först avlidne maken men även kvarlåtenskapen efter den sist avlidne maken/föräldern.

Av frågan framgår dock att det inte finns några gemensamma barn men att den först avlidne maken har två barn från ett tidigare förhållande (så kallade särkullbarn). I ÄB 3 kap. 1§ (här) stadgas att om den först avlidne maken efterlämnar någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, så har denne (särkullbarnet) en rätt att direkt få ut sin arvslott. Det är med andra ord möjligt för din makes barn att direkt kräva ut sitt arv efter deras avlidne pappa. De har såldes rätt till hela kvarlåtenskapen efter den avlidne maken vilket innebär att du som efterlevande make kan bli tvungen att lösa ut dem från huset. Dock så går inte den efterlevande maken helt lottlös. Han eller hon har nämligen rätt till att få ut så mycket av kvarlåtenskapen efter den avlidne maken att det, tillsammans med den egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör dennes enskilda egendom, motsvarar fyra prisbasbelopp (ca 180 000 kr). Har maken efter bodelningen tilldelats minst fyra prisbasbelopp, kan maken inte få ytterligare tillgångar, med hänsyn till särkullbarnens rätt till omedelbart arv enligt ÄB 3 kap. 1§ (här).

Detta gäller om den avlidne maken inte hade upprättat ett testamente till förmån för den efterlevande maken. Ett testamente skulle exempelvis kunna innebär att den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär en fri dispositionsrätt för maken i form av rätt att sälja, nyttja eller gå bort egendomen i gåva men inte rätt att testamentera bort den.

Något att observera är dock att särkullbarnen alltid har en lagstadgad rätt till halva arvslotten i form av laglott enligt ÄB 7 kap. 1§ (här). Denna rätt kan såldes inte kränkas genom ett testamente. För att få ut sin laglott måste särkullbarnen begära jämkning av testamentet enligt ÄB 7 kap. 3§ (här). Ärver efterlevande make kvarlåtenskap med fri förfoganderätt innebär detta att särkullbarnen, när den efterlevande maken avlider, kommer ärva en kvotdel av dennes kvarlåtenskap.

Sammanfattningsvis så ärver alltså inte den efterlevande maken den avlidne makens kvarlåtenskap i detta fall, om inte något testamente har upprättats till förmån för denne. Den efterlevande maken får dock med full äganderätt förfoga över sin del av bodelningen.

Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vänligen,
Jessica Knecht
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Särkullbarn (1061)
2020-07-03 Arvskifte - barn från tidigare förhållande
2020-06-30 Spendera särkullbarnens efterarv?
2020-06-30 Särkullbarns rätt till arv
2020-06-30 Hur blir det med arvsrätten när ny make ska bo i orubbat bo?

Alla besvarade frågor (81705)