Efterlevande makes rätt att skippa bodelning

2019-03-15 i Bodelning
FRÅGA
Hej, läste att en efterlevande make enligt 12 kap 2 § äktenskapsbalken kan bestämma att makarna ska behålla vad var och en äger i stället för att göra en bodelning. Det kan ju ha betydelse för eventuella särkullbarn och jag har frågor kring detta. 1. Skulle det faktum att var och en äger sitt innebära det inte finns något giftorättgods inom äktenskapet? 2. I så fall innebär det att allt som den avlidne maken äger kan betraktas som enskild egendom? 3. Om var och en äger sitt inom äktenskapet, innebär det att särkullbarn ärver allt från den avlidne eftersom jag har förstått att makar inte ärver varandra per automatik?Med vänlig hälsning
SVAR

Hej och tack för din fråga!

De regler som rör dina frågor hittar du i äktenskapsbalken och ärvdabalken.

Precis som du säger kan en efterlevande make bestämma att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § första stycket ÄktB), vilket innebär att ingen bodelning sker om vardera sida ska behålla allt som den äger. Efterlevande make kan även avgränsa sin begäran så att enbart en viss del av sitt giftorättsgods inte ska ingå i bodelning, då ska en motsvarande kvotdel ur den avlidne makens giftorättsgods undantas från bodelningen.

Som svar på fråga ett och två innebär det att det som den avlidne maken har ägt går till dödsboet direkt om vardera sida ska behålla allt sitt giftorättsgods. Klassificeringarna giftorättsgods respektive enskild egendom avgör om något ska ingå i en bodelning eller inte (7 kap. 1 § ÄktB och 10 kap. 1 § ÄktB). Att något är giftorättsgods påverkar således inte äganderätten under ett pågående äktenskap, men talar om att det ska ingå i en bodelning. Om efterlevande make använder sig av 12 kap. 2 § ÄktB kommer ingen bodelning att ske och det får samma effekt som att all egendom är enskild.

Svaret på fråga tre är beroende på om det finns ett testamente eller inte. Finns inget testamente går allt till den avlidnes bröstarvingar om sådana finns, alltså makens barn (2 kap. 1 § ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, vilket skiljer sig från gemensamma barn till makarna som måste vänta tills att båda makarna har avlidit (3 kap. 1–2 § ÄB). Det som finns kvar efter att den avlidne makens skulder är betalda kommer att delas lika på den avlidnes barn eller barnets avkomlingar om något barn har avlidit före (2 kap. 1 § ÄB). Genom ett testamente kan särkullbarnens arv minskas, exempelvis genom att testamentera hälften av den avlidne makens förmögenhet till den efterlevande maken, särkullbarn har dock rätt att begära jämkning och få ut sin laglott som är hälften av dennes arvslott (7 kap. 1 § och 3 § ÄB).

Det finns en skyddsregel för efterlevande make som anger att denne har rätt till ett värde av fyra prisbasbelopp, 2019 är det: 4 x 46 500 kr = 186 000 kr (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Om den efterlevande makens egendom överstiger det beloppet går allt från den avlidne maken till skulder och arvingar, om det saknas pengar hos den efterlevande, tas det som saknas från den avlidne makens egendom.

Hoppas att du fick svar på dina frågor!

Cornelia Hansen
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bodelning (2110)
2019-03-17 Ska avkastningen från ett aktiebolag som är enskild egendom ingå i en bodelning?
2019-03-15 Efterlevande makes rätt att skippa bodelning
2019-03-15 Privat pensionssparande kan ibland undantas ur bodelning
2019-03-15 Fordran på konkursbo ingår i bodelning

Alla besvarade frågor (66873)