Efterlevande make, särkullbarn och basbeloppsregeln
Hej Arvsfråga min man har en dotter före min tid Särkullbarn sedan så har vi 3 gemensamma barn Jag vill veta hur man ska räkna ut ev arv t särkullebarnet. Vad jag förstått så delas arvet 1/2 till mig 1/8 till säkullebarnet 3/8 (tillfaller mig så länge gemensamma barnens del) 4 X Prisbasbelopp har jag alltid rätt till ? När man räknar skriver man upp allt han ägde / allt jag äger minus utgifter vad händer sedan Hur räknar man sedan? Ifall det blir minus på slutet för särkullebarnet att få Vad ärver hon då? Kan hon då begära ny arvsbefodran när jag dött?
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
När någon avlidit ska en bouppteckning, vanligtvis, förrättas över dennes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Då anges tillgångarnas värde och skuldernas belopp enligt 20 kap. 4 § st.1. Ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne var gift ska normalt båda makarnas egendomsförhållanden redovisas var för sig, bl.a. för att skapa ett underlag till senare bodelning (20 kap. 4 § st. 2 ÄB). Dödsboet ska sedan förvaltas i syfte att avveckla boet. Boets skulder gentemot borgenärer ska betalas. T.ex. ska räkningar betalas och abonnemang e.d. ska sägas upp.
När utredningen av dödsboet kommit så långt aktualiseras en sedvanlig bodelning, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB), innan arvskiftet. I detta skede delas giftorättsgodset på hälften varav ena halvan tillfaller den efterlevande maken och den andra halvan blir arvet. Rent praktiskt går det till så att vardera makes giftorättsgods värderas var för sig. Därefter räknas vardera makes skulder av från dennes egendom. Sedan läggs nettovärdet av makarnas giftorättsgods samman och delas lika mellan parterna (11 kap. 1-2§§ ÄktB).
I detta fall fanns 4 barn. Alla barn är enligt huvudregeln berättigade till lika lott från sin förälder dvs. ¼ var. Eftersom 3 av barnen är era gemensamma inträder ”den efterlevande makens arvsrätt”, vilken medför att den efterlevande maken i princip får förfoga fritt över dessa ¾ av arvet tills maken själv går bort enligt (3 kap. 1§ st. 1 ÄB). Då 1 barn är särkullbarn har denne rätt att få ut sin ¼ av arvet omedelbart. Ett särkullbarn kan dock välja att avstå sin lott till förmån för den efterlevande maken och får i så fall vanligtvis ta del av arvet efter dennes bortgång likt de gemensamma barnen (3 kap. 1§ st. 1 och 9 § ÄB).
När det gäller ”basbeloppsregeln” (3 kap. 1§ st. 2 ÄB) medför denna ett slags skyddsnät för den efterlevande maken. Basbeloppsregeln innebär att den efterlevande maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, alltid har rätt att få egendom ur kvarlåtenskapen till så stort värde att egendomen, tillsammans med den egendom som maken fick vid bodelningen, eller som utgör makens enskilda egendom, motsvarar 4 gånger det gällande prisbasbeloppet. Detta ”makens skyddsnät” gäller även gentemot ett särkullbarn. Den efterlevande maken har alltså förtur på detta belopp.
Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1958:637) för ÄB och (https://lagen.nu/1987:230) för ÄktB.
Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.
MVH /Veronica Eriksson
