Efterlevande make och särkullbarn

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga rör makes arvsrätt och testamentsrätt. Jag tolkar förutsättningarna som följande:En Make (A) och Maka (B) var gifta men nu har B gått bort. B efterlämnade fyra barn från en tidigare relation, men hade inga gemensamma barn med A. B ägde ensam det gemensamma huset.

BodelningDet första som hände efter B:s bortgång är att en bodelning ska ske enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1) Det innebär att all makarnas egendom som inte är enskild egendom ska ingå i bodelningen enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Vad som är enskild egendom framgår av 7 kap. 1 § ÄktB. Jag utgår från att det inte finns några skulder eller enskild egendom att ta hänsyn till.

Förenklat kan man säga att deras egendom ska likadelas enligt 11 kap. 3 § ÄktB. Vid likadelningen kommer det framgå hur mycket varje make har rätt till vid lottläggningen enligt 11 kap. 7 § ÄktB vilket är då makarnas egendom fördelas mellan dem. Enligt 11 kap 8 § ÄktB har en make rätt att överta den gemensamma bostaden, vilket kan vara aktuellt i detta fall. Det som händer om en make övertar den gemensamma bostaden är att bostadens värde ska avräknas på den makens lott. Detta innebär att B:s arvingar inte kommer förlora på om ett sådant anspråk görs. Det finns en regel i 12:2 ÄktB som anger vid bodelning av en makes död kan den efterlevande maken begära att likadelning uteblir. Denna regel är oftast aktuell om den efterlevande maken hade mer giftorättsgods än den avlidne maken och skulle därmed förlora på en bodelning. Fördelning av kvarlåtenskap utan testamenteNär bodelningen har skett ska Maka B:s kvarlåtenskap fördelas. Enligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1) är närmsta arvingar den avlidnas avkomlingar vilket i detta är det fyra särkullbarnen. Varje barn får lika stor del av kvarlåtenskapen ¼ var i detta fall. Make A:s arvsrätt är enligt 3 kap. 1 §1 st. ÄB endast aktuell om ett särkullbarn avstår sin arvsrätt och vill få ut sin arvsandel som ett efterarv. Jag utgår från att varje särkullbarn vill få ut sin arvslott direkt. Arvsfördelningen efter B utan ett testamente blir därmed att varje särkullbarn får ¼ av B:s kvarlåtenskap.

Fördelning av kvarlåtenskap med testamente som inskränker laglottenDu skrev i frågan hur reglerna ser ut om B lämnat ett brev med instruktioner om hur arvet ska fördelas. Om ett sådant brev finns är det inte giltigt då endast testamenten är giltiga dödsrättshandlingar enligt 17 kap. 3 § ÄB. Har B lämnat ett testamente, t.ex att B eller någon annan har rätt till hennes kvarlåtenskap har särkullbarnen rätt att åberopa sin laglott enligt 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är hälften av varje arvinges arvslott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om ett testamente finns där hennes kvarlåtenskap fördelas kan hennes barn åberopa sin laglott och på så sätt 1/8 var av B:s kvarlåtenskap.

Hoppas du är nöjd med svaret!