Efterarvsrätt för gemensamma barn och särkullbarn
Mina föräldrar har gått bort, sist min moder som var 95 år. Vi är två syskon som ska ärva henne. Hon har varit gift en gång innan utan barn på 40 talet som dog i en olycka. Han hade en syster (som ej är i livet? ) och två barn. Har nu hört att det finns något som heter kvot arv. Vad är det som gäller för oss.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!
Först vill jag nämna att det finns två sätt att ärva på. Antingen genom testamente eller genom den turordning som är fastslagen i lagen i den s.k ärvdabalken. Eftersom du inte nämner ett testamente i din fråga utgår jag ifrån att du vill ha ett svar om arvsordningen utifrån vad som gäller enligt lag. I din fråga förstår jag det också som att du och ditt syskons pappa hade ytterligare två barn från ett tidigare äktenskap. Det är utifrån denna fakta jag kommer basera mitt svar.
Kvotdelar blir aktuellt först när det är fråga om efterarvsrätt, d.v.s den arvsrätt som uppstår när exempelvis en make ärver allt efter sin makes död med fri förfoganderätt. Detta innebär att om din mor var gift med din far så ärver hon allt, till och med det som ni gemensamma barn ska ha, och får göra vad hon vill med det [fri förfoganderätt]. När hon i sin tur avlidit uppstår en efterarvsrätt för er som gemensamma barn då ni ärver båda era föräldrar efter den sista avlidna föräldern. Barn som inte är gemensamma, d.v.s de två barn som din far inte har med din mor är särkullbarn och har både rätt att få ut sina arvsdelar direkt efter din fars död eller vänta och få arvsdelarna efter din mors död: efterarv. Jag kommer förklara lite mer ingående nedan om hur efterarvet kan fungera i din situation.
Såhär fungerar det med efterarvsrätt
Som huvudregel ärver den avlidnes bröstarvingar i första hand, d.v.s du och ditt syskon ärver från er moder med hälften var [2 kap. 1 § ärvdabalken]. Ni har också arvsrätt från er fader men för honom fungerar det lite annorlunda.
Eftersom er far avled först och eftersom han har två barn som inte är gemensamma med din moder ärver de sin del direkt eftersom de är s.k särkullbarn. Ibland kan det vara så att särkullbarnen inte kunnat ta ut sin kvotdel för att den avlidnes make [er mor] har behövt deras andel för att få sin andel som hon har rätt till enligt lag, vilket för tillfället är 182 000 kr. Dessa 182 000 kr inkluderar din mors giftorättsgods som hon fick vid bodelningen när er far dog samt er fars enskilda egendom och hans giftorättsgods [hans kvarlåtenskap]. Om det är så att din mors giftorättsgods tillsammans med din fars kvarlåtenskap uppgick till mer än 182 000 kr kan det ändå vara så att särkullbarnen inte tagit ut sin arvsrätt från din far när han gick bort, eftersom de kan välja att "skjuta upp" sin andel och låta din mor få det för tillfället [3 kap. 1 § ärvdabalken]. När din mor nu har gått bort har de i sådana fall rätt till sin kvotdel av hennes kvarlåtenskap som de egentligen skulle fått direkt ur sin fars kvarlåtenskap efter hans död. Det är detta arv som kallas efterarv.
Som svar på din fråga: Särkullbarnen har rätt att först få ut den andel de hade rätt att få från din far först och sedan ska du och ditt syskon dela på resten. Observera dock att om särkullbarnen däremot redan fått sin andel när din far dog har de inte rätt till något efterarv från din mor.
Hoppas du fick svar på din fråga! Tveka inte att höra av dig om du undrar något mer.
med vänlig hälsning,
