Efterarv för bröstarvingar som är stadgat i testamente
Kan vi kostnadsfritt få svar på nedanstående fråga?
Inför vårt giftermål på 1970-talet ingick vi fullständigt och inregistrerat äktenskapsförord innebärande att all egendom är och förblir enskild, inget giftorättsgods finns. Vi har två gemensamma barn, inga särkullbarn finns. Vi har också några år efter giftermålet skrivit ett testamente (ligger också i bankfack) som innebär att den som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Samt att vår vilja är att våra bröstarvingar ska vänta med att begära ut sin laglott tills vi båda har avlidit. Dessutom står det i testamentet att all ärvd egendom ska vara arvtagarens enskilda egendom.
Fråga 1: Om det nu, en bit in på 2000-talet, en av oss går bort är det då klockrent att den efterlevande maken/maka får ta hand om/ärva hela den bortgångnes egendom som ju under äktenskapet var enskild egendom och fritt får förfoga denna, med att den enda begränsningen är att ingen rätta att testamentera bort den så ärvda egendomen finns? Sign Lars och Hilda.
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Frågan behandlar både äktenskapsbalken och ärvdabalken och därför kommer jag att dela upp frågan i två delar. En del gällande själva äktenskapet och en del gällande arvsrätten.
Om vi börjar med äktenskapet så har ni ett äktenskapsförord där all egendom är enskild. Detta betyder att ni inte kommer att dela på er egendom vid en bodelning. Huvudregeln i äktenskapsbalken är nämligen att egendom som är giftorättsgods delas lika på enligt 11 kapitlet 3 § äktenskapsbalken se https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1. Eftersom ni inte har något giftorättsgods kommer all egendom som tillhör var part för sig gå till den parten.
Gällande själva arvet så är det barn som ärver först enligt 2 kapitlet 1 § ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Detta gäller dock inte om det personen som avlider är gift, då ärver make/maka först enligt 3 kapitlet 1 § ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1. Således kommer den efterlevande maken/makan att ärva först enligt lag i ert fall. Om det finns barn så har de sedan rätt till efterarv när den kvarlevande maken avlider. Detta betyder att de enligt lag får vänta på sitt arv till dess att båda föräldrar har avlidit. Om det hade funnits särkullbarn skulle de däremot haft rätt till egendom direkt men det gäller då inte bröstarvingar till båda makar enligt samma paragraf som ovan.
Lagen säger alltså redan det ni har skrivit i ert testamente, att maken/makan ärver allt först och att barnen får ut arvet först efter att efterlevande make/maka avlidit. Den efterlevande maken/makan ärver således med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt betyder bland annat att det efterlevande maken/makan inte får testamentera bort den egendom som omfattas av detta enligt 3 kapitlet 2 § ärvdabalken, se https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Således har maken/makan egendom med full äganderätt som hen fått i bodelningen och egendom som hen har med fri förfoganderätt.
Sammanfattningsvis så kommer efterlevande make/maka att få ärva all egendom då den andre parten avlider men den del som tillhör barnen, alltså den del som tillhörde den först avlidne, kommer efterlevande inte kunna testamentera bort. Barnen kommer att få ut egendomen först när båda föräldrarna inte finns. Detta följer i ert fall både av lag och av testamentet.
Hoppas ni fick svar på er fråga, återkom gärna om ni undrar över något mer!
Med vänlig hälsning
