Efterarv efter avliden förälders syskon
Min pappa hade en bror som avled för 20 år sedan, dom var 3 syskon till, men min pappa som var efterarvvinge dog för 5 år sedan. Ärver jag hans del? Kan den avlidnes fru förvärva den avlidnes kvarlåtenskap? eller skall det finnas kvar? Dom hade inga barn. Blir jag kallad automatiskt när den avlidnes fru avlider?
Lawline svarar
Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB).
Vem har rätt till arv?
När det kommer till arv delas personer in i olika arvsklasser som avgör i vilken turordning arvet fördelas. Första arvsklassen består av bröstarvingar, dvs. barn, barnbarn och släktingar i rakt nedåtstigande led (2 kap. 1§). Till den andra arvsklassen räknas i första hand den avlidnes föräldrar och om även föräldrarna är döda, den avlidnes syskon. Är ett syskon avlidet träder avkomlingar i dess ställe (2 kap. 2§).
Eftersom det inte finns några barn till din pappas bror finns det inga arvingar i första arvsklassen. Därmed är det den andra arvsklassen som har rätt till arv. Eftersom din pappa är avliden träder du i hans ställe och ska dela på efterarvet efter brodern med hans övriga syskon.
Efterlevande makens arvsrätt
När den avlidne är gift och inte efterlämnar några barn går kvarlåtenskapen (den egendom som efterlämnas) först till den efterlevande maken (3 kap. 1§). Maken får då fri förfoganderätt över kvarlåtenskapen, vilket innebär att hen har möjlighet att använda och spendera tillgångarna precis som hen vill, med undantag för att testamentera bort dem eller ge bort dem i gåva.
Efterarv efter den efterlevande maken
Vid den efterlevande makens död har arvingar i den första och den andra arvsklassen rätt till så kallat efterarv efter den först avlidne maken (din pappas bror). Efterarvet bestäms som en kvot där det tas hänsyn till hur stor andel arvet utgjorde av den totala egendomen när den första maken (din pappas bror) avled. Efterarvet ska utgöra lika stor del av egendomen som finns efter den efterlevande makens bortgång (3 kap. 2§). Låt mig förtydliga lite med några exempel:
Exempel 1: Utgångspunkten: Make 1 avlider. Bodelning sker och vardera maken får ut 100 kr (lika mycket) var. Efterarvskvoten är 1/2 (100/200). När make 2 dör antar vi att hen lämnar efter sig 500 kr. Efterarvet blir alltså 250 kr (1/2)
Exempel 2: Make 1 avlider. Bodelning sker och den gemensamma egendomen (giftorättsgodset) delas lika. 100 kr var utgår. Make 1 har också 100 kr i enskild egendom och dennes totala del är alltså 200 kr. Efterarvskvoten är 2/3 (200/300). När make 2 dör antar vi att hen lämnar efter sig 150 kr. Efterarvet blir alltså 100 kr (2/3)
Vem kallas till bouppteckning?
En bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1§). Legala arvingar och efterarvingar ska kallas till bouppteckningen (20 kap. 2§). Som efterarvinge kommer du alltså att bli kallad till bouppteckning när din pappas brors fru avlider.
Sammanfattningsvis
Du tar över din pappas rätt till efterarv efter hans bror. Broderns efterlevande maka har rätt att fritt förfoga över kvarlåtenskapen efter din pappas bror och det finns ingen skyldighet för henne att se till att något speciellt eller en viss summa finns kvar. Den enda begränsningen är att hon inte kan testamentera bort eller ge bort i gåva, den del som ska tillfalla er som efterarv. Efterarvet är en del av efterlevande makens kvarlåtenskap (egendom) som motsvarar arvet efter din pappas bror. Som efterarvinge kommer du att kallas till bouppteckningen.
Hoppas att det här var till hjälp! Återkom gärna vid fler frågor.
Med vänlig hälsning,
